Elisabet

Bakåt-titt och födelsedag ...

Ja, jag var så genomtrött igår när jag väl kom hem från affären, så när klockan var halv nio, om ens det, gick jag i säng. Då hade jag redan sovit någon timme på soffan.
Men hur kan man bli så slut på?
Det kan man fundera på.
Från tio till fem - minus en halvtimmes rast - stod jag och packade i kundernas varor och det var  påfyllning av varor, det var postpaketen som skulle komma på plats och några inhopp i kassan.
"Ja, men tänk på hur många hundra, kanske tusen kilo!" du då har lyft under dagen, sa pv och så är det ju förstås.

På väg in till affären vid tiotiden, var den här tösen den första jag mötte.
Hon stannade till och förutsåg nog min reaktion .., men åååå, go som gull var hon!
Nu syns inte hennes fina kaninöron av plysch ..., men ni förstår så glad hon var!
Och jag sa till henne att hon aldrig i hela sitt ska glömma hur otroligt vackra ögon hon har, för att inte tala om alla fräknarna.

Mängder med sommarhusgäster hade kommit norrifrån och det handlades nåt så otroligt och vi sprang alla omkring och letade varor .., ja, men  v a r  finns nu plåster och var finns nu rostad lök och var finns kryddorna? Alla var dock positiva till hur fint det blir - och rymligt - förutom en äldre dam från Sthlm som tillbringat alla somrar i Haverdal; hon ville att det skulle vara precis som det alltid varit .., lite trångt och ja, hon upplevde det som gemytligt.
Och min namne Elisabet som jag skrev om häromdagen, hon som fyller nittio i början av maj, hade nu fått sitt tjugosjätte ättelägg, ännu ett barnbarnsbarn!

Efter jobbet bytte jag bara om och så kom pv och hämtade mig - vi var nämligen bjudna på middag hos friherrinnan -. Och detta, att när man trött och slut på får slå sig ned på en uteplats och med solen i ryggen .., och så är det bara att invänta värdinnans "varsågod", å, sicken lycka!
På bilden syns inte enbart friherrinnan, utan även hennes daghund Bessie, en liten skrutta som är sååå fin och gärna ville busa med Harry. Han var dock mest konfunderad.

Vad bjöds vi på?
Jo, rådjursstek med potatisgratäng och sallad.
Å, så ljuvligt gott!
Till efterrätt kalvdans med nykokt hallonsylt.

Och Harry, som inte heller smakat kalvdans tidigare .., aldrig någonsin, fick smaka lite. Jodå, det gick ner!

I en tidigare kommentar, det gällde vepan som jag köpte hos Antikkulan, undrar Astrid Binnerstam över ringarna på vepans baksida. Så här ser dom ut .., en ring i varje hörn. Det måste ju ha varit för att få den fint spänd på väggen, eller ...?

Nu är det onsdagmorgon; jag vaknade vid femtiden och låg och lyssnade till Vetenskapsradion och även på USA-podden. Intressant är att en av dom demokratiska presidentkandidaterna är en man som heter Pete Buttigieg, han är 37 år och tydligen enormt populär borgmästare i South Bends, Indiana. Han är den yngste politikern som ställer upp, han är öppet gay och är gift med en mellanstadielärare och hoppas kunna få barn med honom. Det som mest ligger honom i fatet, det torde väl ändå vara efternamnet. Lycka till Pete! säger jag.

Sist av allt: idag fyller fine Gunnar i Vaplan år .,. denne energiske (iaf när det gäller teater) jämtlänning som är så himla trevlig! Det här är förra årets collage när han hade födelsedag, ja, varför variera sig .., det får bli den i år också!
Kram på dig Gunnar! (Och som alltid är du välkommen ner!)