Elisabet

Söndagkväll ....

Och vi har tillbringat nästan hela dagen utomhus.
Det gör vi nästan alltid om vi är lediga och det inte regnar och det, att vara ute, är det absolut bästa jag vet.

Vad har vi då gjort?
Jo, jag har ägnat ett par timmar till att plantera blommor och lite annat ., jag har rensat bort lite kvickrot och gått på promenad med harry.
Pv har grävt ned slingan till robotgräsklipparen och spelat badminton med Eva i Tyresös halvlånge man (spö i fem set, men den halvlånge spelar varje vecka i Sthlm och har ju en helt annan räckvidd, nåja, pv tycker att det är kul ändå, själv hade jag lagt av för länge sedan, ja, jag är dålig förlorare!) och efteråt sammanstrålade vi i hamnen i Skallkroken (inte långt från där jag arbetar, nån kilometer kanske) .

Jag hade tagit med mig badhanddukar, kaffe och var sin kanelbulle och efter doppet - som var ljuuuvligt - satt vi i solskenet och pratade lite och jag hade, lätt som en plätt, kunnat somna där på kajen.

Pv:s båt är den längst till vänster. Jag tycker att den är så vacker!
Inte stor, men vacker.
Men titta på gapet mellan fören och kajen! För mig är det som en oändlig avgrund!
Pv däremot, han sträcker fram ena benet på båten och tar sig lätt över; likt en gasell!
Huvva!

Det är intressant att se hur olika det ser ut bland båtarna.
Så här fint ihoprullad tamp sågs hos en av båtägarna.

Hos andra ligger tampen/repen slängd lite huller om buller.

Förra helgen var det fullt på alla ställplatser, idag såg vi en enda husbil.

Det var den här.
Mellan varje plats finns ett bord med bänkar att sitta på, plus en blomlåda som liksom tydligt markerar ens utrymme.

Hamnen heter Skallkroken och åsen som syns i bakgrunden  är Skallberget, eller Skallen som många säger. Där höll stenhuggare till förr i världen.

”Vandringen tar några timmar, och går över strandängar, sandstränder, kohagar och klapperstensfält. Havet på vänster sida, tångdoft i näsan. Kaffe i termos och tunnbrödsrulle i matsäcken. Här finns ingen upptrampad stig eller led, man får leta sig fram från Båtabacken i Haverdal och gå norrut. Förbi Skallberget där stenhuggarna förr högg gatsten, förbi den gamla livräddningsstationen i Särdal. Rast med bad på mjuka stenhällar i en hästhage. Några timmar senare är målet nått: Steninge där man kan få en glass på Göstas kafé.”
Var: Halland, med start i Haverdal.

Så står det i en artikel från Sköna Hem. 

Det här att ha båten i hamnen, det är som att ha en liten pyttig sommarstuga. 
Här är havet så nära och i vindskydden med bord och sittplatser, är det ofta lä. Får man vinden rakt mot sig, är det ju sydliga vindar och då brukar det inte spela någon roll. 
här satt jag efter doppet och väntade på att pv skulle komma cyklande. 
Frånsett en man som höll på att bygga ett slags staket så ingen skulle ramla i havet, var jag alldeles ensam.

Ett besök på Plantagen hanns också med, men det var innan badet. 
Skylten på bilden var  s t o r  och åskådlig, himla bra! 

Här gällde det blommor som drar pollinatörer till sig.

Nu är det kväller och hockeyfinal på tv. 
Pv ska arbeta i morgon - jag har meddelat Jocke på affären att jag får hemifrånfrämmande  (Ingela Söderström, men hon får skjuts hit från Laholm med Egon och Eva-Britt Ebbeståhl som också har bott i Malå - ja, Ingela bor kvar -) och flera dagar på raken kan man inte ringa och fråga om jag vill hoppa in. 
S o m  jag hoppas på fint väder, eller i alla fall inte regn. 

Over and out.
(I morgon klockan 11.00 har jag tid på vårdcentralen i Slöinge. Det är mitt ständigt rinnande högeröga som håller på att göra mig mer eller mindre förtvivlad. Värst är det på jobbet. Om jag tittar ner - som när man tittar på varorna eller ska leta postpaket på hyllan längst ner - då ser jag absolut bara dimma; helt omöjligt att se texten. Och ögat är rött och irriterat. Vi får se vad han/hon säger).