Elisabet

Sammanfattning av en söndag ....

Det känns som om det går så fort just nu.
Juni månad.
Min bästa vän från tiden i Malå fyller år idag - sextiosju -.
Åren rusar iväg!

Men en härlig söndag blev det!
Mycket pyssel på tomten och i växthuset ., jag har flyttat om och planterat till större krukor och hinkar och känt en ofattbar glädje över hur fin rabatten är, den som jag nästan tycker är min, frånsett den stora Ingrid-Bergman-rosen, men för övrigt är allt planterat av mig.
Det är väl det där med att sätta spår.
Att göra avtryck.

Efter tio år i landet Halland känner jag mig hemma - men ändå inte -.
Ibland som en hyresgäst.
Eller en tillfälligt inneboende.
Ungefär som när jag pendlade från Ystad och hit.
Men det gör ingenting; det är helt okej.

Upptäckte idag - till min stora glädje - att blåregnet har börjat blomma!
När såg jag blåregn för första gången?
Kanske den första sommaren som ensamseglare?
En musikafton på en innergård på det som en gång var Engelska bokcaféet i Ystad.
Jag gick dit tillsammans med en kvinna vars namn jag glömt bort och där var kullerstenar på hela gården och från ett tak  v ä l l d e   blåregnet ner och det doftade himmelskt.

Om jag inte missminner mig rökte jag Blend menthol, ja, det hade jag börjat med efter att inte ha rökt alls. I ett års tid skulle jag komma att vara rökare, trots stort motstånd från framför allt sonen.
Mellanbarnet - AP - konstaterade sakligt att det där nog bara var en "fas", snart skulle mamman börja gå på disco också, men dithän kom jag aldrig.

Nästa minne av blåregn kommer från Helsingborg.
En loftgång i ett hyreshus i Adolfsberg.
Blåregnet var flera meter högt och lutade man sig ut över räcket på loftgången och kikade in bland blåregnsgrenarna, kunde man upptäcka herr eller fru Duva som turades om att sköta sina småttingar.

Men ni har vi alltså ett eget.
Det var jag som köpte det - i Ystad - (genialiskt med ett blommande blåregnsträd på Åbergs Trädgård .., hur många var vi som föll pladask ...?).
Och ja, vi vet att såväl blommorna som frukten är giftiga, men ännu har vi inga småttingar som ska norpa sig nånting av detta.

Nog hade jag tänkt mig ännu en bild, men se, det vill sig inte.
Då får det vara på det viset.

I morgon väntar telefontid med läkaren Per, angående ögonen.
Vi får väl se .. kanske har han fått besked angående allergitestet.
Tänk .., om han skulle meddela att jag är allergisk mot pälsdjur.
Ja, bara  t ä n k.