lördag 31 augusti 2019

Hemifrånhälsning ....



Igårkväll upptäckte jag ett meddelande på messenger .. det var från min kusin Maria; dotter till moster Gunvor och lillasyster till den evigt vävande "mellansystern" (vars blogginlägg kommer allt mer sporadiskt numera).
Det visade sig att Maria då var på besök i Malå och ville försäkra sig om att hon hittat rätt hus, det vill säga det hus där jag själv och hennes moster (min mamma) bodde.

Så jag svarade att Ringvägen 29  var - och är - den rätta adressen och lite senare fick jag den här bilden hemifrån.

Länge har jag suttit och tittat på den .., det var liksom nånting som inte stämde.
Sen såg jag ju .., jaha, häcken som löpte längs tomtgränsen vid vägen, är borttagen. Synd, tycker jag .., den ramade in så fint! Men syrénen vid husknuten, den är kvar .., den som jag - när den blommade - tog med buketter av till affären. Det var på den tiden när man kunde ha lite blommor på delikatessdisken. Ungersk syrén var det, med spänstiga grenar.

När vi, inför flytten till Ystad, skulle sälja huset, skrev jag i annonsen nånting om att "Vill du sitta i soffan och se solen gå ned i väster ..., då är det här rätt hus för dig". Ungefär nåt sånt. Köparen sa sedan att det var  j u s t  den meningen han föll för.

Jag tyckte aldrig om vårt hus; inte när jag växte upp och inte senare heller. Då menar jag själva exteriören. På långsidan här mot vägen, finns bara ett enda fönster och det är det som syns till höger. Och inte tyckte jag om själva fönsterna heller.

På andra sidan, mot sjön, lät vi sätta in stooora och låga fönster (typ panorama) och det stämde väl kanske inte med husets ursprung, men vi fick fin utsikt, kan jag lova.
På gaveln mot söder, fanns redan från början tämligen stora fönster som inte vara delade. Det var också ganska fint.


Och så var det räkfrossa på Skepparstugan igårkväll; för övrigt den sista för den här sommaren.
Man kan välja mellan den första sittningen - klockan 18.00 - eller två timmar senare. Vi valde den första. Dom flesta gästerna satt inomhus, men vi var några stycken som valde altanen och det var ljuvligt.
Vägen som löper där utanför är kustvägen och fortsätter man den rakt fram i fyra kilometer så kommer man till sist till Stensjö (ja, man får svänga vänster också så småningom).

Det är Malin och hennes man som driver såväl Skepparstugan (med lite "finare mat"), som Göstas Café nere i kurvan och så har dom Särdals Kvarn också (inte långt från affären) där det säljs antikviteter och där finns även ett café. Tala om ambitiösa människor!


Eftersom där var måttligt med gäster, blev det tid över för lite småprat med Malin, denna alltid så rara och vänliga kvinna. Jag frågade hur det var med maken, han som för några år sedan drabbades av en stroke och Malin berättade hur osannolikt var .., ja, två dagar innan dom skulle ta en välförtjänt semester i Thailand blir maken sjuk och tänk .., tänk om det hade hänt under den långa flygresan eller på någon avlägsen ö i Thailand!

Nu kom ambulansen till Skipås inom loppet av fem minuter och efter idog träning kan maken nu hjälps till i företaget, om än kanske i aningen mindre omfattning.
"Så lyckat! Vilken tur!" sa jag, ja, med tanke på flygresan och detta att slippa drabbas av stroke när man sitter i en flygplansfåtölj.
Nej, Malin trodde inte alls på någon tur, hon trodde på Guds försyn.
Om detta pratade vi sedan ganska länge.


Och så uppenbarade sig kunder från affären och kom och kramade om och var rara och vänliga och kvinnan lite till höger i bilden, hon berättade att pv:s pappa Viking spelat dragspel på hennes eller makens femtioårskalas.
 "Det var kul det ...!" sa hon och looog.
Det gjorde pv också.


Här är han, Viking Göransson som var så musikalisk. Hans syster Margit spelar också dragspel. Ja, han spelade andra instrument också.

Såja, det var lite spridda skurar härifrån. Trevlig helg till den som tittat in!

4 kommentarer:

  1. Jag längtar såå tillbaka till Halland, det var verkligen ljuvligt när vi var där. Saknar doften från havet också.

    SvaraRadera
  2. Ulrika: ja, Halland och Skåne har nåt visst. Och Bohuslän. Och Jämtland. Och Östergötland ,-)

    SvaraRadera
  3. Haha, ja det är vackert nästan överallt i det här landet faktiskt. :-)

    Kanske är det så att vissa områden känns extra vackra för att man har finna minnen därifrån och för att människor man älskar bor där.:-) <3

    SvaraRadera
  4. Ulrika: ja, absolut! Det tror jag också.

    SvaraRadera