tisdag 22 oktober 2019

Tre missade samtal ...

Alla utan uppringningsnummer.
Då anar man.
Då anar  j a g.

Lyssnar av mobilsvararen.
Jodå.
"Hej det är Annika på mammografin. Vi vill gärna ha tillbaka dig för ytterligare prover. Kan du ringa oss när du lyssnat av det här, eller i morgonbitti?"

Och plötsligt ville jag bara gråta.
kl.

9 kommentarer:

  1. Cecilia i Houston22 oktober 2019 kl. 21:24

    ❤️
    Så oroligt, men det går nog bra. Jag håller tummarna!

    SvaraRadera
  2. Åse22 oktober 2019 kl. 21:59

    Jag tänker på dej. Många varma kramar.

    SvaraRadera
  3. Turtlan22 oktober 2019 kl. 22:02

    Jag med. Vill också gråta för oavsett så är det detta med oro. Vad menar de?

    Största kramen från mig! Den största!
    Trots mitt yrke så är jag så rädd för sjukdom. Som två motparter i mig.

    SvaraRadera
  4. Cecilia N22 oktober 2019 kl. 22:53

    Vill också gråta.
    Har du stora fickor?
    Jag hoppar ner i en och följer med.

    SvaraRadera
  5. Bloggblad22 oktober 2019 kl. 23:13

    Det KAN ju vara så att det blivit suddigt eller otydligt... Men visst förstår jag oron! Jag ska på mammo om en vecka. Klämmer och känner noga när jag duschar...

    Kram från en nykter hypokondriker... dvs jag har slutat måla upp allt vad som kan hända. Det mesta kan jag ändå inte göra nåt åt. I så fall hade jag INTE studsat nerför trappan på äschlet i förrgår, så att jag har blivit ”a pain in the ass” på mig själv...

    Bloggblad

    SvaraRadera
  6. Annannan22 oktober 2019 kl. 23:51

    Så mycket har jag tänkt och tänker på dig, och fortsätter att göra det.

    SvaraRadera
  7. Anonym23 oktober 2019 kl. 00:03

    Skickar hållna tummar och stärkande tankar via cyberrymden.
    /Båthuspernilla

    SvaraRadera
  8. Anonym23 oktober 2019 kl. 01:57

    Förstår din rädsla. Kramar om!
    /Biggan

    SvaraRadera
  9. Pernilla23 oktober 2019 kl. 07:10

    Oro är den jobbigaste av känslor...
    <3

    SvaraRadera