Ett i ordets rätta bemärkelse fönster som inte är stajlat det minsta.
På fönsterbrädan trängs allehanda småsaker från sommarens äventyr i uterummet. En kortlek .. , en upphittad fjäder .., där är ljusstaken i gjutjärn inhandlad i en liten butik i Skagen, i Danmark. Och på bordet sedan länge vissnade tulpaner.
Där utanför skymtar pv som sågar ved som han hämtat från någon av dom numera två byggcontainrarna. Från november och framåt har den veden (byggvirket som blir över och slängs) hållit oss med värme, men oj, vilket jobb han har med att kånka hem med allt detta på en halvskruttig skottkärra och därefter såga upp och trava i högar!
Längst till höger ett fotografi från en annan del av mitt liv.
Sommar i Bjäresjö.
Emma är liten och står framför sin mormor som är jag .., Emil är väl bara året kanske .., Nahalie är längst, men ska så småningom få konkurrens när det gäller längd av Anders, som står där med en vit t-shirt med siffran 12 på magen. Min syster Birgitta är tydligen hemma på visit och så är där den övriga familjen.
Och alldeles tydligt har det varit en fin sommar och vi har varit en hel del utomhus.
Nu är det januari 2020 och jag har alldeles nyss fått ett sms där det undras om jag kan hoppa in och ta ett eftermiddagspass, från tre till åtta? Det kan jag. Dubbelt betalt när det är lördag och efter tolv eller om det är ett .., jag vet inte vilket, men det gör ju sitt till också.
Åh det fönstret gör mig glad! Fint minne av besöket i somras. :-)
SvaraRaderaJag ska företa mig några roadtrips framöver (ensam! ;) ) och tänkte att en av dem ska gå via det gula huset. :-) Längtar efter att ses igen. :-)
Kram!!
Vilket underbart foto av din stora familj Man blir glad. Har försökt få ihop något liknande men alla bara gömmer sig för kameran.... Ha ha!
SvaraRaderaHedgrenskan
Ulrika: du är så välkommen!
SvaraRaderaHedgrenskan: men den är ju verkligen inte så stor .., vi är ju bara en liten plutt! Men den tar sig ,-) (Ps. Sååå roligt att du lyckas kommentera, Kerstin!)