En alldeles vanlig måndag, men det känns bra det också.
Tre dagar på hotell, fem dagar allt som allt på bortaplan, det är som bäst för mig!
Och den vanliga måndagen, den inleddes med att ge småfåglarna och ekorrarna mat .. jag gick på promenad med harry och tittade på "Födestuen" i kanal 5, från en förlossningsavdelning i Norge .., ja, jag känner mig faktiskt snart som barnmorska och det vanligaste ordet bland barnmorskor i systerlandet i väster, det är i alla fall "kjempeflink!"
"Du är sååå kjempeflink!" säger barnmorskorna och hejar på dom blivande mammorna.
Vid tolvtiden idag körde jag sen in till stan - det var Filmstudio och en för mig sååå fterlängtad film som skulle visas - men innan dess stannade jag till vid Pressbyrån och tittade lite på löpsedlarna. Det mesta handlade om översvämningarna här i Halland. Det var också detta som avhandlades på lokalradion när jag satt i bilen på väg till Halmstad.
Stackars människor vars källare är fyllda med meterhögt vatten!!
Och så biografen Röda Kvarn då.
Jag hade verkligen sett fram emot att få se den här filmen, men på något konstigt blev jag på gränsen till besviken och jag kan omöjligen riktigt klara ut varför.
Fotot var excellent och otroligt känslofyllt (jag älskade fotot, helt enkelt!) och jag tyckte enormt mycket om musiken (georgisk musik, mycket trummor) och jag tyckte lika mycket om miljöerna .., men .., sen var det som om det tog stopp.
Ibland fann jag replikerna stolpiga .., människorna stereotypa (två män som förälskar sig i varandra), det blev nästan tvärstopp för mig, ja, funderade t.om vad klockan var; hur lång filmen skulle vara.
Jag kan inte sätta ett betyg på filmen; inte ikväll .., den måste liksom få landa inom mig först.
Här kan man läsa om den.
Om man har missat den och skulle vilja ..., så finns den hos triart.se och kan då ses för 39:-.
Ännu en bild.
Jag tycker att den är så superläcker och den som tog bilden, det är världens finaste kille - det finns ju några stycken - den här heter Emil och är mitt barnbarn! Emil arbetar som bilförsäljare hos Seat i Upplands Väsby, men att han hade sån känsla för att ta bilder, det visste jag inte.
Nu vet jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar