Elisabet

Måndag ....

Det är tur att man omtänksamma vänner.
För kanske två, tre år sedan, hörde hedgrenskan i Trelleborg av sig och meddelade att hon sett ett sånt fint matbord på någon loppissida och jag kontaktade annonsören och så körde vi till nånstans öster om Helsingborg och där stod det där bordet med fyra eller sex stolar och det var helt underbart!
Det är det borde som står i uterummet.
Femhundra kronor kostade kalaset.

Och friherrinnan har gjort samma sak.
Tipsat, alltså.
Hon upptäckte en bortskänkes-Ektorpsoffa i Harplinge, bara att hämta, jaha, då fick vi den också och den soffan är bättre än den hörnsoffemodellen av samma märke som vi har.
Perfekt!

Och nu, det var igår, berättade samma friherrinna att hitom Falkenberg fanns en gammaldags fåtölj, samma stuk som den loppisfåtöljen jag köpte för 50:- en gång i världen, men inte med så hög rygg.
Sagt och gjort.
Ett hundra kronor skulle den åttioåriga damen ha för fåtöljen och vid elvatiden var vi på plats och hämtade fyndet. Det var i kvinnans rabatt som dom här julrosorna blommade nåt så otroligt!

"Då måtte du ha gröna fingrar ...?" sa jag.

Nej, verkligen inte, sa kvinnan. Hon hade planterat en enda planta och nu var den så här frodig!

Fåtöljen hade bättre stoppning på sittdelen än den gamla - mycket bättre - och man vänjer sig förstås vid att inte kunna luta huvudet bakåt. Det blev bra mycket luftigare i vardagsrummet.

Och jag bara  ä l s k a r   armstödet.

Eftersom vi ändå var i närheten, körde vi till Icabutiken i Skrea Strand.
Vilken fin affär!
Luftig, välordnad och med en fantastiskt sortiment!

Finurligt sätt att låta kunder provsmaka skinka!

Bakom disken stod en vänlig kvinna som arbetat länge i butik och hon var så rar och det blev prat om hur mycket som förändrats när det gäller butiksarbete i allmänhet, men bakom delikatessen i synnerhet. Så mycket dokumentation det är numera! Och nu finns ofta riktiga kockar i kulisserna som gör matlådor till stressade kunder - eller till den som inte har lust att fixa middagen själv -.
Tävla kunde man också göra.

Snygg uppläggning i disken också.
De är ju knepigt det där .., att skiva upp så pass mycket, det fordrar ju att det säljs ganska bra.
Å andra sidan kan dom ju göra färdiga paket av det hela till dagen därpå, det går ju det med.
Hur som helst blev i alla fall friherrinnan lockad att köpa rostbiff.
Inte bara lockad; ett paket fick följa med hem.
Bra med nationsflaggor på prisskyltarna.
Då behöver ingen fundera var skinkan kommer ifrån.

Vi tog vägen via Boberg hem.
Där finns den här gamla välvda stenbron byggd 1810 och nåt så otroligt vacker.
Men hu, ingen av oss vågade böja oss fram för att få fina bilder!

Åt andra hållet.
Undrar just hur det såg ut här för två veckor sedan ...?
Alldeles i närheten finns en fin hembygdsgård och den hoppas jag kunna ta mig en titt i någon gång.

Så här ser den ut.
Vilket arbete att göra nåt sånt!
Bilden är lånad från en sida med stenvalvsbroar i Falkenberg.

Så har det varit idag.
Pv är liggande och tror sig snart ha fått coronaviruset.
Vi får väl se.