Frånsett en kylig förmiddag, så har det varit en fin dag.
Vid tvåtiden kanske tog vi bilen och körde till hamnen i Skallkroken, men först en sväng förbi Göstas Café där vi hämtade vår mat och så - väl framme - slog vi oss ned vid ett vindskydd och kalasade på det som blev vår middag.
Det var gott om folk som alla höll på och pysslade med sitt.
Bengt hämtade ideligen saker från sin bil och lätt som en plätt tog han sig över på sin båt, trots att han är en fyra, fem år äldre än jag själv (män verkar ha så himla bra balans!) och andra kom med segel och bommar och ja, det var mycket sånt.
Vid den rosa bilen syns öppningen (man kan förstås stänga till också) och det är helt suveränt, då blir det sååå mycket enklare för Harry att ta sig ombord.
Den blå pilen visar akterruffen där vi ska sova. Fören pekar alltså ut mot hamnen; det är den enda båten som har aktern mot bryggan, men det är som sagt av omtanke för harry och även för mig.
Utanför affären mötte pv friherrinnan och bjöd in henne på kaffe och kaka.
Med sig hade hon lilla Bessie, hennes "daghund" och det ska jag säga, att en bättre dagmatte än friherrinnan kan omöjligen finnas! Oj, så rädd den lilla lurvtussen var när "matte" skulle ta sig ombord!
Harry blev ö v e r l y c k l i g när vi fick besök!!
Så mycket tycker han om friherrinnan.
Öht gick det så bra med honom .., nästan genast - när det bara pv och jag själv som fixade med sängkläder och annat - gick Harry och lade sig längst fram i fören, uppe på däck, alltså. Då hade han full koll på golden retrievern Sally en bit bort och inte minst lille Max, en japansk spets som gärna ville komma ombord och hälsa, om han nu hade vågat språnget. Och i en båt i närheten stod den skånska gårdshunden Cirrus och spanade ut över omgivningen. Inga revir att bevaka .., det viftades glatt på svansarna.
När det var dags att gå i land, skulle jag kasta iväg skorna halvmetern till kajen, ja, för att få bättre grepp.
Jahapp .., då trillade ena sandalen i plurret och tack och lov för snäll båtgranne - hunden Max husse - som bums kom med båtshaken och fiskade upp den dyvåta sandalen!
Så kom vi hem ..., och i var sin del av soffan Ektorp tittade vi på olika avsnitt av den franska tv-serien "Falsk identitet". Nej, pv har inte somnat, även om det ser ut så ., men i motsats till mig hade han sin laptop på lägre höjd än min och fick titta nedåt.
Själv fick jag allt sträcka på halsen lite.
För någon halvtimme sedan kanske (vid 21.15) såg det ut så här på ena sidan av tomten.
"Otroligt vad det lyser hos Ingegerd!" sa jag häpet.
Det huset är nu sålt till en ung familj, då Ingegerds man Arne dog för några månader sedan. Kanske håller det helt på att tömmas nu? Kanske hade hon besök?
I det ljusblå huset bor Birgitta, hon som lagar norra Europas godaste fisksoppa!
(Även hon änka sedan en tid tillbaka).
Åt andra hållet .., ja, det här lilla röda huset var en gång arbetarbostad och tillhörde godset och precis så här litet (pv:s hus var då rättarens bostad) var även huset där vi bor .., men pv har alltså byggt ut och så är det även med det förra huset, det ljusblå. (Och sååå fint det huset är omgjort!!!).
Längst till vänster syns ladugården och bakom den, stallbyggnaden som är jättelik!
Det var n ä s t a n tyst och tomt ute .., ingen fågelsång, bara nåt enstaka kvitter och då och då någon enstaka fågel som flög förbi.
Kattugglan var tyst.
Just nu ägnar sig pv åt att deklarera, jag ska skriva dagens mejl till min syster i Australien (pratade tidigare idag med min rödvitrandiga syster i Skåne .., så roligt det var!) .., äldsta dottern ringde på väg till nattjobbet .., från Färingsö kom en glad bild med AP:s väninnor på middag hos henne och från minstingen - sonen - en liten film på familjechatten där han och lillkillen är på besök hos goda vänner och där den allra minste är tillsammans med lite större lekkamrater. Och från mågen som är långt hemifrån, kom en fönsterbild som var så fin! Det får bli morgondagens.
Det har verkligen varit en bra dag, med betoning på b r a.
Inget märkvärdigt.
Men bra.
Jag ser livet som en gammaldags almanacka där man river ett blad åt gången - såna fanns ju när man var liten -.
Idag revs ett av bladen.
Jag hoppas att bunten som är kvar inte är alltför tunn.
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar