Sällskap ...
Själv fyller jag bringaren med solrosfrön och går ut och fyller på fröautomaterna, plus ekorrarnas egen servering - två små "bord" med fin utsikt -.
En liten krabat sätter sig nån meter upp i eken och jag blir länge stående med utsträckt hand - fylld med frön - och ekorren tittar till synes förvånat ner på allt detta goda, men sitter lugnt kvar. Håller sig på sin kant. Eller sin gren.
När jag tömt bringaren, slår jag mig så ned i trädgårdsstolen och tittar ut på det lilla sällskapet som nu kommer flygande i full fart. Det är som om ett larm har utgått .."nu är hon äntligen här med mat!" Där är förstås ettriga pilfinkar (påminner om huliganer!), några blåmesar, talgoxar såklart och som alltid ett par nötväckor, vilka liksom sköter sig själva. Artiga. Väluppfostrade.
Flyger hela tiden fram och åter.
Väjer alltid för andra .. tränger sig inte före i kön.
Vänligast av dem alla är dock rödhaken.
Alldeles ensam spatserar den omkring på marken ., sprätter lite bland nedfallna frön och det händer att jag först tror att det är en mus, men så ser jag det lilla röda bröstet.
Vilken underbart fin fågel! Så charmig!
En bra början på dagen är det, den där stunden ute hos fåglarna.
För övrigt har jag laddat ner en app som heter Kvitter. Där kan man tävla mot sig själv .., ja, det gäller att snabbt känna igen fågelläten. Jo, tämligen beroendeframkallande, kan jag säga. Den fågel som jag oftast klickar fel på, är järnsparven.
Man kan välja mellan tjugofem ellerfemtio läten och man har tre extraliv att ta till; dessa är utformade som ägg.
Här kan man läsa om den finurliga appen.
Tidningsklippet längst uppe är från 2010, men jag tycker så mycket om det.
Det tackar jag Åke Ekdahl för. Tack-tack Åke!
(Och igår skickade jag ett postens vykort till skådespelaren Timothy West och hans fru "Pru" och tackade för insatsen i tv-serien Kanaler, båtar och kärlek. Sååå mycket glädje dom programmen ger mig och så mycket kunskap!)
Det skulle vara väldigt trist, om man inte hade lite liv och rörelse på tomten. Vi matar året runt. Men sommartid är det ingen rusning (läs: Noll) till fröautomaterna.
SvaraRaderaHej igen Elisabet! Jag har också haft mycken glädje av Timothy West och Pru's program, som visades här forra året och året innan. Det som betydde mest for mig var båtturen på Gota Kanal. Underbart att få 'komma hem'en stund.
SvaraRaderaLillan i Cornwall
Kul! De blir säkert glada!
SvaraRaderaMen hur hittade du deras adress?
Det är ju klipanischer i dig, som tar tag i ett tackkort till de båda underbara resenärerna. Jag älskar programmet. Bra gjort 👏👏👏
SvaraRaderaJag har problem med vintermatningen vid stugan, för vi är ju bara där två dagar i veckan ungefär, och när det blir kallare blir det knappt alls. Och vad ska då de små liven tro? Jag har ingen aning om det är bättre att mata dem ibland, eller om de ”glömmer” hur de ska hitta nåt själva.
Men ... nötväckan vid vår stugan släpper inte fram nån som är mindre! Bara hackspetten flyttar den på sig för. De andra småttingarna får vänta. Rödhaken har jag aldrig sett vid mataren, men den har varit framme vid stugan och kollat läge med sina små pepparkornsögon.
Bert Bodin: vi (jag) matar också året runt, men dom får bara hälften så mycket frön sommartid, ändå är det fullt med besök.
SvaraRaderaLillan i Cornwall: ja, de programmet tyckte jag också om, men jag har har nog lärt mig så mycket (det var ju inte så mycket på nån kanal) som i Vietnam. Sen är ju deras samspel så härligt ., har jag nånsin sett en kvinna så dyrka sin make som denna Pru?
Turtlan: jag bara googlade och skickade sedan till deras agent. Såg att andra gjort likaledes och fått svar. Nu är inte svaret viktigt; helt oväsentligt (och helt ärligt), men bara detta att få säga TACK!
Bloggblad: oj, här dök ett nytt ord upp för mig, men jag anar vad det betyder. Ska kolla med Eva från Tyresö, hon är ju uppvuxen i Norrköping. Kul att vi är flera som tycker om programmet .., och härligt med vuxna (äldre) som är huvudpersoner, det tycker jag verkligen.
Förundras över era nötväckor ., tänk, att det kan vara så olika! Rödhaken håller sig bara på marken ., letar väl kanske småmaskar eller nåt sånt.
Tack för tipset om Kvitter appen! Den finns för nordamerikanska fåglar också så den ska jag testa. Jag börjar bli bättre på att känna igen fåglar här men är riktigt usel på fågelsång. Det finns andra bra appar (tex Merlin Bird ID)om man vill se bilder, filmer och höra sång, men det verkar inte lika lätt att öva på att känna igen sången som med Kvitter appen.
SvaraRaderaPå tal om fåglar så var vi och tittade på flyttande rovfåglar för 10 dagar sedan. Det finns ett ställe här i Texas, Smith Point (ca en timme härifrån), som ligger så geografiskt till att rovfåglarna strömmar igenom där på väg från Kanada och östkusten ner utmed Gulfkusten mot Mexico och vinterdomänerna. Dagar med nordlig vind kan vara fantastiska och när vi var där senast hade vi tur och det var tusentals (!!) rovfåglar som flög förbi. Fantastiskt. Under flyttsäsongen så är det en man där som räknar dem varje dag för Gulf Coast Obeservatorys räkning. Jag kan inte hålla isär alla hökar än :-), men det är roligt att träffa de som kan för de delar gärna med sig.
https://www.gcbo.org/avian-research-and-monitoring/smith-point-hawk-watch/
Gulf Coast Bird Observatory, heter de, inget annat
SvaraRadera