Elisabet

Dagens fönster, samt lite till. 
(Det blev mycket till ...) 

Det här är utsikten från köksfönstret och dom tre röda stugorna i mitten av bilden, det är själva servicehuset; det är där dusch och toaletter finns.
Varannan toalett och dusch är spärrad, för att minska antalet besökare inne samtidigt. Det är väl kanske tänkt att man ska stå utanför och invänta sin tur.
Nu har jag varit alena var gång jag varit där, men jag kan tänka mig att i somras var det annorlunda.

Tidigare idag gjorde jag  pv sällskap till den jättelika hangaren, där båten står uppställd.
Nu skulle jag hjälpa honom att ta bort skotskenorna, en på varje sida.
Åååå, så hemskt!
Det är ungefär 3.5 meter upp till däcket och det tog tid innan jag vågade att klättra upp.
Försökte först halvvägs, tänkte att ... men HUR ska jag ta mig ned?
Alla stag och själva skyddsnätet är bortplockat och det här man går på, det är inte brett och vad ska man nu hålla i sig i?

Nåväl.
Jag kom upp och kom så ner i "salongen" - som inte är mer märkvärdigt än ett kök med soffa i uppochnervänd U-form - och så skulle pv med skruvdragaren på däck ta upp alla femtioåtta skruvarna och själv skulle jag stå med en hylsnyckel i "salongen" - man står i sned vinkel - och försöka hålla fast muttern och ta reda på den, sen när den var loss förstås.
Åtta, nio stycken kunde jag med ficklampans hjälp få fatt i, sen var det kört, för då kom det vägg emellan.
Och hela tiden tänkte jag på hur jag skulle ta mig ner igen?
Upp är en sak. Ner är betydligt värre, i alla fall för mig.

Det gick till slut, efter att jag tvingat pv att fästa ett rep under mina armar, ja, så kändes det aningen säkrare. Skulle jag våga göra om det? Svar: ja.
Men det var otroligt läskigt för en som är höjdrädd.

Åkte hem tillsammans .., drack kaffe ute på altanen .., solen i ansiktet.
A v s l a p p n i n g.
Närapå migrän.
Pv vände åter .., jag tog harry med mig och körde till Henån, en knapp mil söderut, för att handla.

Henån ligger så vackert till!
Vägen härifrån löper längs havet - men man kör högt ovanför - och vägen är slingrig och där finns en fin utsiktsplats där flera bilar stod parkerade.
Jag handlade .., gick sen på promenad vid hamnen och såg tjusiga villor långt uppe på sluttningarna!

Det är helt OFATTBART .., på väg till hangaren har man branta klippväggar på hela högra sidan av vägen. Högt uppe klamrar sig storväxta tallar fast med rötterna utan att - till synes - ha någon som helst jordmån! Jag fattar inte hur dom kan hålla sig fast!

Och vilken vacker mossa!!!

På andra sidan av vägen kan det se ut så här, om man tittar ner.
Skifferplattor .., det är väl ändå vackert!

Nu är det becksvart ute ... men tittar jag ut genom fönstret ser jag glittret från havet .., det är väl lampan borta vid båtarna som lyser upp förstås?

I morgon bär det av hemåt, men först ska pv ta bort några skruvar på styrbordssidan, resten lämnar han med varm hand över till varvspersonalen. Nu har han i alla fall gjort vad han kan. Trädäcket är borta, alla stag, skyddsnätet och mantågen.
Oj, oj, oj, vad det tar i och blåser! Nästan så att ytterdörren rister.

Ha en fin lördagkväll!