På eftermiddagen igår .., då, när jag hade gjort fint här hemma och varit ute på tämligen långa promenader med harry och ätit middag, då slog jag mig ned i soffan Ektorp och tittade på filmen "Still walking" (från 2008) av den japanske regissören Hirokazu Kore-Eda.
Jag har sett andra filmer av samme man och tyckt så oerhört mycket om dem; inte minst "Sådan far, sådan son".
Man kan undra vad det är som gör att vissa filmer går rakt in i ens hjärta?
För min del är det ofta fotot .., ofta närbilder .., och ofta också att det handlar om relationer på ena eller andra sättet, men det gör väl nästan alla filmer?
I den här filmen fullkomligt ä l s k a r jag även musiken.
Så stillsam.
Så följsam.
Den är - de gånger man hör den - som pricken över i.
Här intervjuas regissören, svarar på japanska, men har tolk.
Tack för det!
Så här ser han ut, herr Kore-eda.
Foto: Georges Biard.
Från Wikipedia: Hirokazu Kore-eda (是枝 裕和), född 6 juni 1962 i Tokyo, är en japansk filmregissör och manusförfattare. Kore-eda är känd för sina lågmälda dramer som ofta kretsar kring familjerelationer. Återkommande teman är döden, hågkomst och släktband.
Missade nån var jag hyrt den, så är det hos Triart.se.
Trettionio kronor för 48 timmars tittande på filmen, så blir man trött, har man god tid på sig. Jag blev i n t e trött.
Betyget på en femgradig skala?
Fem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar