Elisabet

Kväller ....

Idag blev det premiär med munskydd, ja, i offentliga sammanhang. Vi hade nämligen bestämt oss för ett besök hos Erikshjälpen lite i utkanten av stan och jag tänkte att där är det nog packat med människor! (Tänk, det tycks som att jag skelar lite på mitt vänstra öga!)

Nej, det var det i n t e. Packat, alltså.

Det var lååååång kö utanför .., vi fick stå med två meters avstånd från varandra och så när tio gått ut, släpptes tio in och det var hur luftigt och rymligt som helst där inne. Rent föredömligt anordnat och jag fattar fortfarande inte varför restauranger (inte nödvändigtvis krogar där det mest dricks alkohol) kan ha öppet? Det slog mig också att det inte var många svensktalande människor i kön; nästan alla tycktes ha flyttat hit till vårt land. 

Återbruk är dom verkligen bra på!

Gjorde vi några fynd?

Jo. 

Två styck Kosta Bodas ljuslyktor (40:-/st) fick mig på fall. Likadana fanns hemma i Malå och hos oss i Kungsängen, men nu köpte jag dom här. 

Klassiska och sååå fina, tycker jag. 

En Bodum salladsskål (eller vad man nu vill ha i den) med korkunderlägg, köpte jag också för samma pris; 40:-. 

Pv hittade flera pussel och nåt slags memory till Edvin, en julgransfot + belysning till den eventuella granen, men H hade redan gjort så fint med granris en kruka, så "foten" får väl vila i hennes förråd, tills det blir dags - om hon så vill - för en riktig gran. 

Innan vi styrde kosan hemöver, svängde vi förbi Hemköp. 

Ser ni posthyllorna till vänster i rummet en bit bort?

På motsatta sidan finns exakt lika  många hyllor och så i mitten också; dels hyllor och så står en hel massa på golvet. 

Tänk er nu, först packa upp alla paketen från stora pappkartonger eller burar, sen scanna in .., så välja ut en hyllplats, lyfta på plats..,  (och ni kan ju tänka er hur knepigt det kan vara att få ner dom som finns längst uppe), därefter ska samma varor plockas ner igen och ges till kunden. 

Jag läste ett inlägg från en kollega på Ica i Västerås ., där hon skrev om det totala shoppingvansinnet som råder just nu. 

Det här är ju min dagbok, så jag fortsätter skrivandet.

Mellan allt annat (DN:s korsord .., lite quizzande och skidskytte), så har vi fejstajmat med exet och hans fru och lilla Lykke; valpen som är så go så man kan äta upp henne! Imorgon ska hon få träffa minstingen. Ni förstår så roligt det ska bli! 

Sååå fin är hon! En blandning mellan bordercollie och golden och tycks så trygg och nöjd med sin nya tillvaro, bara någon mil drygt från där hon föddes. 

Bilden visar läckra Ålösund. 

Den har jag lånat från nätet och tyvärr vet jag inte vem som tagit bilden.

Sist av allt ringde AP. 

Hon hade varit på trivsam träff ute på Djurgården (i duggregn och med rar väninna/kollega) och nu var hon på väg till bilen i Alvik .., hon promenerade alltså och det kan jag säga, att under tjugoniotusen steg hann vi surra en hel del. Så glad jag var efteråt; som alltid när någon av ätteläggarna har ringt. Vad pratade vi om? Jo, om Ålesund, om starka kvinnor i allmänhet och i släkten i synnerhet, lite om hästar och om att känna sig älskad. 

Sånt. 

Nu ska jag quiza lite.