Glädje ...
Vi har inte särskilt mycket gemensamt, pv och jag själv, men det vi har, tycker jag om.
Vi tycker oerhört mycket om att lösa DN:s fredags, - och lördagskorsord och vi är ett bra team. Han fixar ofta långordet och jag är bra på att fylla i när vi kommit en bit på vägen.
Vi är båda intresserade av samhällsfrågor och politik. Lyssnar ofta på USA-podden tillsammans och högläser artiklar som vi finner intressanta.
Vi tycker om ungefär samma sorts mat. Numera är jag den som mest står vid spisen, men det faller sig naturligt eftersom han arbetar och jag kan göra vad jag vill på dagarna.
Och så är det ju det här med badandet. Jätteroligt att han hakar på!
Idag tog vi oss an såväl gårdagens som dagens korsord och oj, vad vi fick kämpa med sistnämnda. Bilden är från fredagskrysset där pv hade stor fördel, han som är NO-lärare och har full koll på allt som har med stjärnor, planeter och galaxer att göra. Eller "full koll". Han kan i alla fall sååå mycket mera än jag själv på det området.
För övrigt?
Han är ganska kvällstrött och jag är väldigt kvällspigg.
Är vi hemma båda två, är jag som regel den som är mer morgonpigg.
Han dricker te på morgonen, jag väljer kaffe.
Jag vill ha väldigt grovt bröd med tuggmotstånd, det vill inte han.
Och jag tycker om långlagrad ost - han vill ha vanlig Herrgård -.
Ungefär så.
Jag får bara hjälp med båttermer och idrottsfrågor, jag älskar korsord och Per älskar soduko. Han älskar lagrade ostar, jag vill ha Emmentaler. Han är kvällstrött OCH morgontrött, jag är kvällspigg och morgontrött.
SvaraRaderaVi gör väldigt olika saker, läser - men inte samma böcker. Ser olika program på varsin tv, men äter alltid middag ihop. Inte frukost. När det gäller torpet, delar vi kärleken och när det gäller min vandringsfanatism, så har Per blivit medberoende. Efter 50 år tillsammans - men bara några få tillsammans som pensionärer, kan vi varandras egenheter och accepterar det mesta.
Jag skulle nog bli galen om jag hade en karl som följde mig som en skugga. Jag har ”tappat” två väninnor, för deras karlar vill alltid vara med på allt, de släpper inte sina kvinnor ur sikte. 🥴 (Eller är det tvärtom?)
Det är nog en fördel att ha liiite olika intressen, trots allt.
SvaraRaderaKul att ibland vara nyfiken på vad ens livskamrat pysslar med.
Bloggblad och Bert Bodin: Jag glömde ju det viktigaste ... vi har verkligen idrottsintresset gemensamt! Nästan all sport. Men jag tror också att det är som ni båda skriver, att det är hälsosamt - eller kan vara skönt - att även ha egna intresseområden.
SvaraRadera