Elisabet

Men ändå ....

Egentligen vet jag inte mycket - jo, 11:e september förstås - som har gjort mig så upprörd, som "invasionen" av kongressbyggnaden i Washington. 

Inte ett dugg förvånad blev jag, men ändå .., inte ens i min vildaste fantasi hade jag kunnat drömma om att det skulle bli sååå hemskt! 

Och fem människor som inte längre är i livet.

Och en president som inte kan vara vid sina sinnens fulla bruk. 

Vi satt som klistrade vid tv:n, pv och jag själv och det jag fann värst av allt; det var det så uppenbara och totalt gränslösa hatet från många av Trumps följare. 

Att då dagen därpå upptäcka sånt här - bilden längst uppe - på instagram, gjorde i alla fall att jag drog på munnen. 

Och så kom detta och då loooog jag ännu mera. 

Humor kan ibland vara så oerhört  b e f r i a n d e! 

Med det sagt oroar jag mig våldsamt inför presidentinstallationen och kommer Joe Biden att klara sig med livet i behåll under dom fyra åren .., ja, jag är rädd att någon av alla skjutglada republikaner kan bestämma sig för att en gång för alla ta saken i egna händer. 

Nej, sannerligen inget upplyftande inlägg, men det var heller inte särskilt upplyftande det som hände. Och apropå nedstängningen av presidentens konto .., jag tänkte redan då det meddelades att å, så skönt, men det tog inte lång tid, förrän fler tankar kom upp. 

Om sociala medier kan stänga ner politiskt opassande inlägg, då vill det till att det sitter omdömesgilla personer i ledningen för dessa medier. 

Nog är det rätt jobbigt ändå, detta med å ena och andra sidan. 

Så mycket enklare tillvaron skulle vara, om man genast visste vilken väg som var den rätta.