Catarina vittnar om ...¨
För några dagar sedan berättade jag om hur oändligt segt och annorlunda min hjärna fungerade, ja, efter det här virusbesöket. (Egentligen var det inte enbart hjärnan, även själen tippade överstyr. Jag tappade liksom kontrollen över mig själv och inte bara kontrollen - även mitt annars tämligen goda humör -. Det var bara så h e m s k t.)
Igår fick jag följande rader från Catarina i Trelleborg; hon som nu har behandlats för bröstcancer och jag tänker att kanske kan det hjälpa någon annan som i sin förtvivlan googlar på biverkningar och av en slump råkar hamna här.
Så här skriver Catarina:
"Du pratade om en icke fungerande hjärna igår ...
Så har det varit för mig också. Det finns tydligen något som heter chemohjärna och syftar till behandlingen med cellgift.
I somras var det TOTALT OMÖJLIGT för mig att läsa en bok och att sticka efter mönster. Jag som alltid har stickat efter mönster, helst krångliga sådana och gärna på engelska, men då, inte en chans.
Kunde inte heller räkna till 100, kunde inte se nån film, kunde helt enkelt inte att koncentrera mig. Och jag blev livrädd - tänk om det skulle bestå för all framtid!
Numera är allt som vanligt igen och jag är så oerhört tacksam. Kände igen mig på pricken när du berättade om ditt problem."
// Bilden visar Catarinas vackra hand ., det fångades när vi möttes i Skåne för många, många år sedan. Och tack Catarina för att du delade med dig!
Cytohjärna har jag hört om och jag känner igen mig i beskrivningen. Cytostatikan har förändrat mig, helt klart.
SvaraRaderaEva på Rödön: det är ju egentligen inte förvånande, när man läser om vilka ruggiga biverkningar som följer med många läkemedel! Men trist när det blir just så.
SvaraRadera