Blandad kompott ....
Om det nu är rätt? (Det är viss resevation här).
Flera gånger om dagen smörjer jag in ärret på handen.
Det har varit sååå hårt och spänt, men nu äntligen börjar det mjukna lite.
Olika salvor har fått träda i tjänst, men allra, allra bäst har Apotekets Apoliva Body Lotion visat sig vara.
I morse var det stört omöjligt att få ut nånting ur tuben, så jag klippte upp den och där i botten fanns salva så det säkert räcker veckan ut! Minst!
Efter sedvanliga morgonnyheter (nu mest på 4:an, jag vande mig när jag låg på sjukhuset), blir det en runda i trädgården. Eller runt huset, för någon direkt "trädgård" är det ju inte.
Vackrast idag .., jo, men det är nog stockrosens finurliga frökapslar!
På nyheterna visades ett inslag från Tyskland och dom förfärliga översvämningar som drabbat människor. Den här kvinnan berättade att dom nu skulle evakueras från sitt hem, ett hem som riskerade att dras med i dom strida strömmarna. Jag kan säga att jag hade svårt att hålla tårarna borta. Vilken f a s a! Arma människor!
När jag nyss hade blivit ensamseglare och bodde i lilla 1:an i Ystad, då tänkte jag ofta att jag faktiskt inte hade nånting att förlora, rent materiellt, ja, förutom foton och brev. Det var en oerhörd frihetskänsla att inte vara bunden av saker. Bilden är därifrån. pElle, då ännu i livet, syns ligga på lilla bordet och i köket/sängkammaren skymtar pv på datorns bildskärm. (Ser nu att bilden är spegelvänd).
Nu är det annorlunda.
"Tänk, bara tänk om huset skulle segla iväg med allt vad det innebär, vilken sorg och bedrövelse, ÄVEN om det är materiella ting man förlorar", sa jag till pv.
Men det är ju så mycket mer än så.
Så många minnen och .., så mycket trygghet.
Och så en gårdagsbild, fångad när jag vi var på väg hem igen.
Lika hett idag. Det är knappt att man uthärdar.
Nu elvakaffe!
Jag skulle säga pingborre. Latinska namnet har jag ingen aning om, så det är säkert det du skrev. Vi har dem och deras större släkting kastanjeborre i mängd här. De där små antennerna kan de fälla ut så att det ser ut som små kammar och de låter som små flygmaskiner när de svärmar i stora flockar i skymningen.
SvaraRaderaDessvärre gör larverna, i stort antal, rätt tråkig skada på rötter och jag kan ha svurit över dem nåååågra gånger ;)
Mossfolk: TACK! Enklare namn att komma ihåg också’ 💚
RaderaVisst är google lens fantastiskt! Jag har stor nytta och glädje av det. Idag fick jag lära ut det till ett par goda vänner också.
SvaraRaderaJag tror att man är mer fäst vid sitt hem och sin plats på jorden än man tror - kanske förstår man det först om man lever sig in i hur de har det, alla som förlorar allt i en jordbävning, brand eller översvämning. För mig räcker det att vara bortrest i några dagar, då älskar jag mitt hem mer än annars.
F.ö. förstår jag inte ens att någon kan tänka sig att kritisera ditt uttryck. För mig är det självklart elisabetanska. Och du bor förstås i landet Halland. Jag har fått kritik för att jag stavar östgötska som det låter ... men jag är så rädd att folk ska läsa det som det stavas. Det heter ju öschöttska och inte öst-jötska, eller öst-sjötska som jag ofta hör. Men stava kan jag även om jag slirar ibland när jag skriver för fort.