Historielektion ....
Medan pv rättade ytterligare några prov, hamnade jag i ett program hos Kunskapskanalen.
Programmet handlade om första världskrigets överlevare (britter allesammans) och var otroligt intressant, men måhända inte så uppbyggligt för nattsömnen.
Så mycket jag inte visste!
Det här var det andra av tre avsnitt och jag ska nog titta på det första också. Många av männen som berättade (som hade varit soldater) var födda ungefär samtidigt som min morfar - Erhard Vesterlund, f. 6/8 1895 -.
Om någon annan är intresserad, så här är en länk.
Undrar varför Kunskapskanalens program inte finns på Play.
SvaraRaderaFör att dom ligger hos kunskapskanalen kanske? https://kunskapskanalen.se/
SvaraRaderaJo, Rexxie. Men jag vill se programmen på tv:n. Inte på datorn.
RaderaNågon "play-tjänst" är det ju inte.
Och vad jag vet kommer jag inte åt internet på tv:n.
Du Elisabet är bara en bland majoriteten svenskar som faktiskt inte vet just något om första världskriget. Knappt det andra heller. För vi var ju inte med. Vi har inte förlorat pappor, bröder, mor-och farföräldrar och hela generationer av män i de här två förödande krigen.
SvaraRaderaI Frankrike finns i varenda liten by ett monument på det obligatoriska torget över ortens stupade soldater. I första hand från La Grande Guerre, det första världskriget men också med alla namn på dem som stupade i nästa. Alltid blomstersmyckade, alltid centrum för de dagar då man minns när krigen slutade och när det var Armistice, vapentstillestånd och då man har högtidliga ceremonier med tal och blomsternedläggning. Vissa av dagarna är helgdagar och många av dem högtidlighålls också med stora parader på Champs Elysées med presidenten och ett jättearrangemang med kransnedläggning på Okände soldatens grav vid Triumfbågen.
Detta är fullständigt okänt i Sverige men minnet av krigen är en högst väsentlig del av Frankrikes (och Englands) moderna historia. Ingenting av detta finns däremot i Tyskland. Inga monument, inget högtidlighållande. Det är förlorarnas tystnad där.
Själva har vi varit på alla de historiska platserna. Verdun, Somme och alla invasionsstränderna i Normandie. Vi har gått på stränderna, varit på alla muséer, sett alla krigskyrkogårdarna, läst in oss på hela historien sedan länge. Och varje år i Frankrike levt med högtidlighållandena. I vår by fanns plaketter och kulhål i husväggarna efter befrielsen från tyskarna i augusti 1944.
För mig är detta en oerhört levande historia. Men jag tror också att det handlar om när man är född. Jag är född under andra världskriget, min pappa var inkallad som stridspilot då, min farfar levde också som pilot under det första världskriget. Men framförallt fanns den här epoken med i historieundervisningen på ett helt annat sätt för oss fyrtiotalister än för senare generationer.
Till Bert: Vi har Telias tv-utbud. Där finns också Kunskapskanalen som du också kan köra i repris.
@ Monet
RaderaVi har också Telia TV. Massor med kanaler och de flesta hittar jag också på respektive kanals play-tjänst. MEN ICKE KUNSKAPSKANALEN!
Oförklarligt, och mysko, måste jag säga.
Monet: ja, det har varit bristfälligt med utbildning när det gäller 1:a världskriget, men jag får väl skylla mig själv som inte läste vidare. I Normandie har vi också promenerat och på krigskyrkogårdar och även i Australien var det minnesmärken i snart sagt varje by eller stad. Jag såg det även i Bohuslän .., en rest sten över samhällets söner vilka varit till havs under något av världskrigen, ovisst vilket. Ska nu titta på övriga avsnitt om första världskriget.
SvaraRadera