Om det går snett ....
Det har sannerligen tagit tid för mig att öva mig i (eller våga mig på) att backa ner Kian från vårt garage och ner till vägen. På ena sidan - mot grannen till - är det en stickig nyponroshäck, på den andra sidan är det en slänt ner mot potatislandet och då är risken uppenbar att bilen tippar omkull och man får krypa ut ur bilen (och särskilt akrobatisk är man ju inte).
Med Toyotan var det så mycket enklare.
Den var liten och nätt .., och att fickparkera, hur trångt det än var, hade jag absolut noll problem med.
Bilden: den något spretiga nyponroshäcken. Har man otur - någon har haft det en gång - kan man hamna helt galet och nästan komma in på grannens tomt, just i slutet av backen. Det var inte jag.
Med Kian är det värre.
Det tog tid innan jag insåg att när jag t r o r att jag är framme vid nånting, så har jag oftast en meter kvar. Och att backa ner till vägen, har varit en svettframkallande prövning.
"Men du kan ju använda bilens kamera så ser du ju precis ...!" har pv sagt (men inte alltid gjort det själv, han tyckte också att det var knepigt).
Och tänk då när sommarhusgrannarna kommer med sin Audi .., då är jag ju nödd och tvungen att ta mig ner på det viset, om jag inte ska tvingas köra långt in på vår gräsmatta och vända där.
Nja.
Bilden: pilen visar potatislandet och kanten ner dit är högre än vad som syns på bilden. Kör jag ner i början av slänten, typ längst ner till höger av bildkanten, tippar bilen. Bakom mig återstår väl tio meter innan man är uppe vid garaget.
Fyra gånger tidigare har jag använt mig av bilens backkamera.
Två av gångerna kom jag halvvägs och fick börja om från början. Antingen var jag på väg in i den stickiga häcken (där är också en höjdskillnad, men inte så hög som den på motsatta sidan), eller än värre: ner i slänten!
Backen är brantare än man tror.
Framför allt: s e g a r e.
(Det var den jag knappt tog mig uppför, endast stödd med en hässjestör, efter covideländet).
Den tredje gången fixade jag det hela.
Och idag gick det - inte fort - men ner kom jag!
U n d e r b a r t, ja, mer än underbart!
Nu är det bara så att jag får jag ligga i och öva och öva och öva.
Per tycker inte om att titta på ”film” när han backar, men jag tycker att det är toppen. Ännu bättre är framåt- och sidkameran, nu när vi har en större bil än den förra. Utan framåtkameran har jag oftast en meter kvar framför bilen och ”rumpan” utanför.
SvaraRaderaBloggblad: har man en back-kamera borde man ju ha en framåt också .., undrar om det är en inställningsfråga? Det vore ju himla bra, tycker jag .., som inte förrän nu börjat begripa att jag kan köra längre fram när jag parkerar, än vad jag ofta gör.
SvaraRadera