En alldeles vanlig måndag ...
.... som inleds med ett besök på vårdcentralen i Slöinge. Med mig har jag ett A4-ark där det står vad som ska göras .., fyra olikfärgade rör ska fyllas med blod och så får jag veta resultatet i morgon. Glukos, kolesterol är vad jag kan utläsa i alla fall. Klockan åtta noll-noll ska hjärtläkaren ringa och meddela resultatet; liiite känns det som i småskolan, ja, som man gjort något dumt och nu ska fröken berätta för ens föräldrar, det är bara det att nu är föräldern jag själv.
Den som fyller rören är en manlig sjuksköterska och han börjar med att treva på armen, men jag säger att det går lika bra att ta det på handens ovansida och det gör han. Fort går det också!
Mina händer är verkligen slitna. Rynkiga. Ofta - trots handkräm - så torra. Dessutom har jag börjat få bruna, små prickar .., så där som många äldre har.
Nåja, det gör mig ingenting, men det är väl just därför jag ofta lägger märke till vackra, kvinnliga händer. Mina påminner om mammas .., kunde ha tillhört en mjölkerska.
Väl hemma igen blir det härlig f r u k o s t. (Har fastat sedan midnatt inför provtagningen).
Jag som brukar äta frukost nästan direkt jag stiger upp, vid sju i alla fall, är inte hemma förrän vid elvatiden och då hade det lika gärna kunnat bli lunch, men jag gör som jag brukar.
Och det blir promenad med Harry .., och jag träffar en kvinna som berättar att hon uppe på berget/åsen sett en grönklädd man sitta på huk med nån slags underliga glasögon på sig och så hanterade han en drönare som flög längs kusten.
Om detta pratar vi en bra stund.
Ringer till min syster i Skåne och får samtal från Eva i Tyresö. Den senare har så våldsamma bekymmer med sin reumatism och det är ideliga undersökningar och en barsk läkare som hon har hamnat hos och hon säger att hon tappat fyra kilo - Eva som redan är så tunn -!
Vid halv fem ringer pv. Han är då på väg hem från Ljungby - med buss - och jag lovar att hämta honom vid den nya busstationen, den som ligger nära det nybyggda höga hotellet vars namn jag ännu inte lärt mig.
Senare på kvällen bokar jag tågbiljett från Stockholm till Göteborg nästkommande fredag. Upp får jag åka på måndag med sonen och hans familj. I tre dagar ska jag agera dagmamma och som jag längtar!
Tittar på tv och mycket handlar om ukrainska flyktingar. Ser två unga flickor som har små hundvalpar i en väska. Oj, oj, oj, vad jag lider med dem!
Lite senare en trailer hos SVT; ett till synes intressant program som heter "
Natursköna tågresor" och som går på Kunskapskanalen, med början på lördag. Och så börjar en ny omgång av Mästarnas Mästare, det missar vi aldrig.
Over and out!
Ha ha! Den trailer såg jag också och tänkte att de programmen borde jag se. Speciellt nu som kontrast till allt elände och jävla Puttefnuttegubben i öst.
SvaraRaderaSa till M att jag känner mig begynnande deprimerad och riktigt rädd över vad som händer. Tror min marginal är liten när sånt här händer. Jo den är det. Tänker på hur alla människor kommer att må sedan om de klarat livhanken. Jag var med om en sak och var hemma i tryggheten efter24 timmar. Det räckte det! De flyr i dagar och sitter i skyddsrum.
Hoppas PV kom hem väl! Kul med kommande utflykt!
Men köper du inte tågbiljett ända hem? Bara till Göteborg?
Turtlan: hade jag varit tjugo år, hade jag sökt till Hemvärnet, om inte annat för att konkret känna att jag gör NÅNTING. Å andra sidan är det ju lätt att säga, när jag nu är för gammal ,-).
SvaraRaderaOch jodå, jag ska åka hela vägen hem från Sthlm, men MTRX-tågen går bara till Göteborg. Därefter blir det Öresundståget och där behövs inga platsbiljetter.