Helgdagsmorgon .....
Bilden: Den blå klänningen. Om jag tycker om blått? Svar: ja!
Och en hel del på programmet idag.
Sofföverdragen ska tvättas och hängas ut på tork .., vi ska ta upp resterande kvistar och större grenar vilka ligger vid växthuset .., ett besök i stan ska klaras av och jag ska hämta ut ett paket på Instabox i affären i Haverdal ..., halltrappan ska torkas .., ja, det är mer än så.
Och så ska en ny sax inhandlas.
Klänningen som jag köpt och tycker så mycket om, ska läggas upp. Det är ett elände att inte vara längre än 164 cm, men så är det nu en gång för alla. Eller kanske inte? Man lär ju krympa med åren.
Vackert morgonljus i köket!
I rummet intill sitter pv och skriver omdömen om sina elever. Det har han gjort i flera dagar - om inte från morgon till kväll - men ofta. Nu vikarierar han ytterligare en dag per vecka - det blir onsdag-torsdag och fredag - och jag märker att han är tröttare när kvällen kommer.
Kanske är det också åldern som tar ut sin rätt, hur vältränad han än är?
Det här blir ju en annan sorts arbete; mer mentalt.
Från en av cheferna har han fått frågan om att fortsätta med samma schema efter påsk, men han är aningen tveksam. Nu är det båten som ska sjösättas och seglas hem.
I månader har det varit Vasaloppet som varit prio 1 .., nu stundar ett halvår med båtdrömmar och sen tar väl Vasaloppet vid igen.
Och själv, vad drömmer jag om ...?
Jaaaa ..., det är väl sommar och vitsippor och resan till Berlin och bad i havet.
Säkerligen mycket annat också.
Vilken vacker klänning! Ja, det där med att fålla upp känner jag igen. Jag är 161 cm och behöver ganska stor storlek, så här kommer saxen fram när nåt nytt inhandlats. Jag längtar också efter vitsipporna i rabatten. Och idag blir det mitt andra vakbad i älven. Det har jag också längtat till så pass mycket att jag köpt mig ett par badskor! Förra gången lånade jag. ellem
SvaraRaderaJag saknar mest av allt att det är så knepigt att planera för framtiden. Törs man boka en resa? Hur är läget i världen, när det är dags att dra iväg.
SvaraRaderaOch här har vi tagit mod till oss och bokat två skidresor. Inom länet, visserligen, men hur ser länet ut i april och maj, när mars bjuder på 10-12 plusgrader. Helt barockt, men Luleå och Kiruna hade varmast i landet klockan 6 i morse. Luleå +7. Kalmar -7. (!!!)
Och plusgraderna ska häcka här några dagar till. Turistnäringen skakar.
Så mycket vår i bilden med påskliljor och koppen!
SvaraRaderaFörstår verkligen att pv tvekar! Han tycks ju inte ”bara” vara vikarie utan även ha kringarbetet.
Tänker som Bert. Törs man bokar någon resa? Märker att vi båda här hamnat i något slags icke planerande tillvaro märkta av pandemin. Jag är också mer en planerande person medans M inte är så. Märker dock att då blir inte saker av på samma sätt. Där är vi olika.
SvaraRaderaVeckorna och ffa helgerna rullar på fort nu när både stuga och båt ska väckas efter vintern. Vi borde vara lediga lite extra nu men jobben tillåter inte det. Eller samvetet för väntelistan på jobbet rättare sagt.
Ibland funderar jag på om patienterna vet att man avstår ledighet för väntelistans del. Ja det är ju patienter som står på väntelistan. Till veckan tex så avbokade jag min egen tid hos sjukgymnasten för att kunna boka in en patient som ville /behövde komma snart. Det är nog inte helt sunt göra så men det blev så. Jag har massor med semester på hög som inte tas ut. Så här års skulle jag verkligen vilja ha ledigt någon/några veckor.
Drömmer nog inte om något speciellt i mitt eget lilla liv annat än att tiden ska gå långsammare. När andra börjar längta framåt efter vår och sommar så har jag inget emot att tiden står stilla. Kan ha att göra med min ålder, förstås. Födelsedagarna kommer alldeles för ofta.
SvaraRaderaellem: jag hoppas verkligen att jag ska trivas i den! Avskyr ju allt som sitter åt och den här känns bekväm!
SvaraRaderaBert Bodin: jo, allt känns aningen osäkert med tillvaron, men nu vågar vi språnget ändå. Det är lika långt till Sthlm som till Berlin härifrån och allt kan hända, men så är det ju här i livet, att allt KAN hända; det vet jag i alla fall efter det här året. Och jag ser omåttligt fram emot att besöka ett ställe där jag inte varit tidigare!
mossfolk: jag ÄLSKAR arbetsbänken i köket som snart är som en liten vårrabatt! Jag blir glad varje gång jag laddar kaffebryggaren och får putta undan krukan med pärlhyacinter .., överblommad för länge sedan (inte krukan)!
Turtlan: nej, jag tror absolut inte att patienterna tänker på att någon får gå in extra eller avstå nånting för egen del! Jag tycker mig dessutom ha märkt att många människor KRÄVER så mycket av sjukvården. Bums, ska man han hjälp! Nu kan det ju bero på att man vuxit upp där det bara funnits en vårdcentral och långt till närmaste lasarett. Jag tror faktiskt att det kan spela in.
Gunnel: Och detta att fylla dosetten med allehanda piller .., så fort har väl aldrig veckorna gått! Och precis som du säger .., så tänker jag ofta: "men hon/han har ju alldeles nyss fyllt år!" För övrigt låter du klok.