Elisabet

      Den där oron ....

Är det inte Ukraina, så är det upplopp i Örebro, Jönköping, Linköping eller Malmö. 

Bilar som brinner. Sönderslagna polisbilar. 

En bild på en blodig hjälm med visir skapar ångest.

Sover dåligt. 

Vaknar vid tretiden och är alldeles oriven. 

Har skurit tänder så det värker i höger käke. 

Tänker att jag är tacksam över att mina föräldrar inte behöver uppleva allt som händer just nu. 

Och så blir det morgon. 

Ordnar med frukosten. Dukar var sin bricka .., en dricker kaffe, en te. 

Hund, katt, ekorrar och fåglar får mat. 

Tittar på tv4 och väderprognosen utlovar en fin tisdag. Arton grader varmt i morgon. Är det möjligt?

Knåpar på med förra lördagens DN-korsord - då var vi ju i Berlin - och precis exakt nu tror sig pv ha kommit på långordet, det längst till vänster på sidan. Tjugotre bokstäver.

För övrigt idag?

Jobb i lilla hamnen här i Stensjö för pv, därefter ta-hand-om-nedsågade-tallar i Haverdal och sist av allt middag hos Eva och den halvlånge.

Själv gjorde jag igår skink,- och broccolipaj igår, det får bli till lite lunch idag.

Ska skriva ännu ett mejl till min syster som ligger på sjukhus i Adelaide. Hennes son ska hjälpa henne med en Ipad (hur det nu ska gå till .., ingen av mina storasystrar är det minsta intresserade av dylikt!) , så vi i alla fall kan hålla kontakt. Jag fortsätter att skriva, så har hon nånting att läsa när det ordnat sig. Lååång rehabilitering väntar henne. 

Ja, ja. 

Det kan bli en bra dag ändå, oron till trots.