Elisabet

        Ösregnig torsdag ....

Men på trappan till min lilla lägenhet i Ystad, där strålade solen den där dagen när bilden togs. Tänk, inte förrän den allra sista veckan hände det: då rök en stor kruka innehållande en jättelik rosafärgad pelargonia, men under sju års tid - varje vår och sommar - klarade sig mina blommor!

Torsdag idag. Har varit på affären (där det var full fart .., hyllsektioner flyttades då det ska bli en snabbkassa (en sån där man själv scannar in sina varor) och den ska tydligen finnas på plats innan påsk och det ska jag säga, att när det är påsk, då fördubblas antalet besökare i butiken - ja, kanske långt mer än så -! Då kommer alla sommarhusägare på besök; alla som bor i Småland eller i 08-området och då blir det en  h e l t  annan butik! 

Köpte mig en ny ryggsäck idag. Det var hopplöst att hitta en lagom liten resväska; en som klarar normerna för att rymmas under flygplanets stolssäte, så nu får det bli så här. Har testat att packa och det brukar ändå vara så att jag använder bara ett fåtal av de plagg jag tagit med mig, så detta blir spännande. 

En längre laddsladd inhandlades också.

Bilden här ovanför? Nej, den har absolut ingenting med texten att göra; den handlade  för övrigt om författarinnan Joyce Carol Oates.

Lyssnar till nyheter från radion. Det lär ha varit så att ukrainska soldater skjutit tillfångatagna ryska militärer och nu ska detta utredas. Ja, det är hemskt. Å andra sidan - när jag igårkväll hörde en äldre kvinna berätta om allt hemskt hon upplevt när ryssarna kom till staden - kan jag förstå att hatet är så stort, så där så man sätter ett skott i motståndaren. Obeservera: jag kan  f ö r s t å, men det rättfärdigar ju inte det hela. Kvinnan vittnade också om hur en rysk soldat bett om förlåtelse och sagt att dom inget visste .., ja, att det var en regelrätt invasion som dom var utsända till. 

Ja, det är nog många som ska ha mardrömmar resten av sitt liv .., på båda sidor,  hälsar hon som ännu lever i trygghet i landet Halland.