Onsdag ....
Sommar, känns det som.
Och den allra vackraste mandelblom. Mer om denna lilla skönhet kan man läsa här.
Går på sammanlagt fyra promenader. Två med Lykke och lika många med Harry. Om man är dryga året och har vallhundsgener, ja, då spritter det i kroppen när vi går längs havet och inne i hagarna där kaniner, rävar och hur många hundar som helst har lämnat doftspår efter sig. I sammanhanget känns Harry som en gammal farbror med rullator.
Efteråt kör jag till Hemköp och handlar det viktigaste. Det allra viktigaste för dagen är Arlas naturella yoghurt - den milda - och inte den magra. Lite annat följer också med. Sylt till fläskpannkakan till exempel, den som ska gräddas lagom tills pv kommer hem. Halva pannkakan ska levereras till friherrinnan och Anne-Marie, vilka har sagt sig vara sugna på just detta.
Så här är det: jag älskar ormbunkar och detta är förstås inte alls ormbunkar, utan säkerligen någon slags bräken (kanske strutbräken ...), men ni vet jag vad menar. Å, jag tycker att solljuset silas så fint genom bladen!
I ett anfall av lusta tog jag för några år sedan plantor av dylika, vilka växte längs dikesrenen. Plantorna sattes i rabatten, den närmast ytterdörren, men hjälp, vilket sjå jag har haft med dessa. Är lupiner invasiva, så är det intet i jämförelse med dessa!
V a r j e dag får jag slita upp nya skott .., det är nästan otroligt!
Vi engagerar oss så mycket i vad som händer i Ukraina just nu så miljön och hotet mot vårt klot nästan glöms bort. Så får det inte bli, vi ska ju lämna efter oss ett klot som våra efterkommande kan leva i.
SvaraRaderaStrutbräken ÄR en ormbunke. Så är det.
SvaraRaderaGunnel: precis så! Det är så hemskt så man blir mörkrädd.
SvaraRaderaBert Bodin: jo, men om jag bara skriver ormbunke, så får jag säkerligen veta att det är strutbräken :)