Elisabet

Ibland .... 

... tycker jag att den här delen av Halland nästan påminner om fjällvärlden. 

N ä s t a n. 

Det tänkte jag på idag under promenaden med Harry. 

Vi gick Johanssonrundan och det är ju ofattbart hur olika det kan vara. Ena dagen kan jag gå ner till havet och börjar redan där få problem - det tar slut allting - och när jag kommer hem igen, faller jag ihop i trädgårdsstolen och är halvdöd. 

Andra dagar - som idag - kan jag gå hela rundan utan besvär. Och nästan exakt varje kväll däckar jag vid halv åtta. Däckar .., så där som om någon skjutit mig med pistol 

En timme senare har livsandarna kommit seglande tillbaka. 

Det anses ju från många håll, att postcovid inte existerar .., att de som tror sig vara drabbade, bara inbillar sig. Själv tror jag verkligen att det är biverkningar från detta eländes elände. 

I morgon är det lördag. Inget särskilt är inplanerat. Ett dopp i havet har jag tänkt mig, eller möjligen att vi kör till Brottet och simmar ett antal längder. 

Eller hälsar på hos Eva och den halvlånge vilka äntligen återvänt från en dryg månad hemma i Tyresö, men Eva har det kämpigt med svår värk och krampande ben.

Ikväll inväntar vi den brittiska serien Grace; den som är så spännande att jag knappt vågar titta. Kanske att man lyckas uppbåda mod tillräckligt .., men bara kanske. 

Kan berätta att Nutidstestet nu är avklarat. Likadant resultat för oss båda .., 8/10. Jag missade sportfrågan och antalet skjutna. Pv missade frågan om badvattnet och ryttar-VM. 

Ja, ungefär så har dagen varit.