Elisabet

I slutet av sommaren ...

... men ännu, när solen strålar, är det varmt och skönt och det är inte långt ifrån att jag slumrar till där jag sitter i trädgårdsstolen. Harry ligger en bit ifrån mig och sover så gott. 

Det enda som hörs är knäppet från antingen en rödhake eller en gärdsmyg; jag gissar på rödhake då jag inte sett till någon "köttbulle-fågel" den senaste tiden, men kanske mest av allt för att Mari Friberg pratade om just rödhake-knäppandet. Jag litar på henne. 

Någon gång på förmiddan kommer Britt och vill bjuda oss på kaffe och äppelkaka. Jag säger att pv inte är hemma förrän vid fyra (hans sms säger "15. 38:39") och då blir det bestämt att jo, men då kommer vi. 

Även grannen Anneli är bjuden. Hon bor två hus från oss, närmare havet och har låtit riva sina föräldrars sommarhus och nu är det är något helt nytt - ett hus på pålar - och med massor med ljusinsläpp .., det hela är beläget i slänten, mitt bland alla träd. 

Att Anneli är scenograf är inte svårt att se .., ty från vägen ser huset ut som en teaterkuliss. 

Britt har bakat än äppelkaka och här är det pv som blir serverad kaffe. 

I bakgrunden, lite till vänster, skymtar deras lillstuga som nu har målats grått och taket har blivit vitt. (En av sönerna har tagit över det hela och nu ska även storstugan (som inte är särskilt stor) målas om i samma kulör. 

Här sitter Anneli och småpratar lite med Harry, som förstås har fått följa med. 

Ecke är så förtjust i Harry .., och det är utan tvekan ömsesidigt, men det är klart .., när nu Anneli har något gott på sin assiett, så lockar det mera. 

I någon timmes tid eller kanske mera blir vi där. Vad pratar vi om? Ja, om  dyra elräkningar .., bristande lokalsinne .., Vägföreningen .., scenografjobbet och vad det innebär ..., vi pratar om Ystad och om Hornsgatan i Stockholm ..., hörapparater (Britt hade igår badat i havet och glömt ta ut sina, men kände sig tacksam över att dom visat sig fungera) .., och det pratas även om almarna som skjuter stora skott och vi hinner även med att prata om verkstadsboden som ska byggas och tillståndet av den närmaste grannen. 

Sånt. 

Vi talar också om detta att bli yrkesskadad; så där som att jag ofta plockar undan tomma kartonger från hyllorna i butiker som jag besöker, eller i alla fall försöker få lite mera ordning i hyllorna, om det är alltför "oredigt".

Lite om Annelis arbete hinns också med, bland annat när hon var engagerad i förra omgången av "Tunna blå linjen", polisserien från Malmö. 

Världens godaste kakor bjöd Britt på. 

Dom innehöll bland annat finmald mandel, socker och äggvita och påminde lite om Jitterbuggare, men ännu godare! 

S e g a. 

Sååå smarriga!

Nu är det kväller .., Sigge jamar och vill ha kokt fisk och pv äter kokta majskolvar. 

En bra dag blev det här.