I ett annat liv, innan jag blev ensamseglare .., och när mina barns pappa och jag själv bodde i Kungsängen, då brukade vi fira löningsdagen med att äta entrecôte med pommes frites den tjugofemte. Då hade lönen gått in på kontot! Hurra!
Och nej, vi gick inte på elegant restaurant, utan middagen - eller kanske lunchen - intogs på B&W, den jättelika stormarknaden där jag då arbetade som kassörska. Ja, det var den extravagans vi unnade oss.
Nu är det annorlunda.
Dagens datum innebär påfyllnad på bankkontot och ännu i tretton månader blir det så, men sedan är jag sjuttio och då stundar bistrare tider. Nåja, soppa är billigt och bra.
.jpg)
Fick igår veta att vi ikväll får besök av två småttingar med föräldrar, men ååå, vilken glädje!! På små filmsnuttar har vi sett hur kavat den allra minste har blivit .., nu kan han minsann hålla upp huvudet när han ligger på mage! Viggo är hans namn.
Dubbelsängen är renbäddad .., och hon som är farmor får sova i "Gunnars Rum". Det är bra .., då har hon nära till köket om hon vill baka nattjästa baguetter, att bjuda på till frukost.
Grått ute, men varmt.
Det blir garanterat ett dopp även idag.
Och stackars friherrinnan är pangförkyld och låter sååå eländig. Det är tydligen inte hälsosamt att gå på After Work.
Nu mot dammsugaren framåt marsch!
Det där med 70-årsdagen är ett gissel. Tack och lov började jag av någon märklig anledning att pensionsspara när jag var 38. Hade någon märklig idé om att jag skulle kunna sluta jobba vid 55. Men det blev inte förrän jag var 67.
SvaraRaderaBert Bodin: men du förstår Bert, att jag har dom två senaste åren sparat hårt och satt ett upp rejält mål - ekonomiskt - så när den där dagen kommer, ska jag kunna ha åtminstone 70% av det jag förlorar, under kanske fyra år, så då känns det ändå bra. Ångrar bara att jag inte började direkt när jag gick i pension. Nåja. Jag känner mig såååå glad och tacksam för att det har fungerat och försöker alltid säga till arbetskamrater att vad ni än gör, tänk framåt ..., gör inte som jag gjorde.
SvaraRadera