Prat och mera prat och vacker sång ...
Igår på konserten i stora kyrkan fick jag som sällskap på min ena sida en kund från affären; en man i min egen ålder som jag inte sett på många år. Kanske har vi helt enkelt haft olika handlingstider.
Det visade sig vara en pratglad herre och ovanligt öppenhjärtig (för att vara man) och eftersom Sonja, Maria och jag själv var ute i god tid innan konserten skulle börja, hanns det med en hel del prat.
Allra mest pratade mannen.
Han verkade lycklig, ja, tillfreds med tillvaron .., och jag fick veta att han var vecka träffar andra män - en slags mansgrupp där allt möjligt kan avhandlas - från stort till smått .., och att han har ett gott förhållande till sitt ex fick jag också veta och han berättade också om Rotary och vandringar i Skåne och om sin son som utbildar sig till ett högavlönat yrke, ja, det var mest sånt.
Innan allt tog sin början fick vi veta att det inte skulle bli kollektinsamling, så där som förr i världen när man smusslade ner sitt bidrag i den där sammetshåven, nej, nu kunde man swisha och så berättade prästen var nödutgångarna fanns och han påminde mer om en flygvärdinna än en präst och han pekade med hela armen och sa: "En nödutgång här framme och en där bak och en till vänster och en till höger, via sakristian”.
Om eventuell brand pratades det inte och jag tänkte att det är andra tider nu .., masskjutningar och galna terrorister, ja, vad vet man, lika så gott att man är beredd.
Sen började i alla fall konserten och det sjöngs så vackert och ny dirigent hade kören fått och pv stod där lite till vänster och ingen lever sig in i sångerna så mycket som han gör och endast en sång/psalm tillsammans med publiken blev det - det var "Hoooosianna Daaavids soooon ..." och då hörde jag att den pratglade hade en vacker sångröst.
Det hela avslutades med Otto Olssons "Advent" - nu inte från läktaren som tidigare, utan med kören ståendes där framme - (mycket mera effektfullt från läktaren, tycker jag) och sen var allt tillända och vi gick ut i kvällsmörkret.
Skrattade gott åt jämförelsen präst/flygvärdinna - träffsäkert!
SvaraRadera...och jag tänkte typiskt män, bara intresserade av att berätta om sig själv🙄 Nyfikna män är det ont om. Alltså nyfikna på sina medmänniskor. Älskar att generalisera🙂
SvaraRaderaSäkert var han norrbottning.
SvaraRaderaKristina; ja, det var iaf första gången jag var med om det. Men smart var det ju. Och viktigt: /Elisabet
SvaraRaderabettan: jag tillhör samma förening, men kan - efter tiden på dejtingsidan - säga att din uppfattning stämmer väl med min. / Elisabet
SvaraRaderaBert Bodin; nej, men tro det eller ej, dom finns även i Norrbotten. / Elisabet
SvaraRaderaJag ska tipsa våra präster om att visa med båda armarna som flygvärdinnor gör! Jättekul liknelse.
SvaraRaderaVisst är det skrämmande att det faktiskt finns fler saker än en brand som kan hända. Hu!
Jag såg på ett av klippen du lagt ut att pv hjälper dirigenten att hålla takten... :)
Bloggblad: tanken hade nog inte slagit mig förrän prästen började demonstrera nödutgångarna .., men jag tänkte att det är ju vettigt .., skulle någon fanatisk människa få för sig att göra något tokigt, då hade jag i alla fall bestämt mig; jag skulle ta vägen via sakristian.
SvaraRaderaOch ja, jag håller med om din sista mening.