"Taxi, var god kom så snart du kan och om vita blommor i en pojkes hand ...".
.jpg)
Vaknar tidigt och är pigg, men ligger kvar i sängen. Lyssnar till "Tankar för dagen" och just den här morgonen är det Staffan Westerbergs tur att ta hand om dom knappa fem minuterna. Eller egentligen handlar det om 4 minuter och 29 sekunder.
Kan man få någonting sagt på så kort tid?
Ja, det kan man. I alla fall om man heter Staffan Westerberg.
Sååå gripande hans berättelse var! Den gick rakt in i mitt hjärta!
Inte långt efteråt ringer min mobil. Jag tänker att det är äldsta dottern som arbetat natt och nästan alltid brukar ringa på väg hem, men så är det inte.
Det är pv. Hans röst är inte som vanligt, då, när han säger "Å, jag har gjort bort mig nåt så otroligt".
Alla möjliga och omöjliga tankar susar genom mitt huvud .., jag tänker att det kanske har blivit något fel när det gäller jobbet .., men så är det inte. Han har cyklat dom två milen till Gullbrandstorp och på väg att klä av sig inför duschen efteråt, upptäcker han att ombyteskläderna blivit kvar, här hemma.
Så jag ropar på Harry ., plockar ihop jeans, en blårutig skjorta, rena kalsonger och strumpor (allt ligger prydligt förberett på gästsängen i hans sovrum) och så ger vi oss av. Mängder med bilister är på väg in mot stan och innan Steninge kör jag åt sidan och släpper fram några av dem .., dom som har bråttom-bråttom.
Pv står på parkeringen utanför skolan och väntar när vi kommer fram. Han tar påsen med kläderna, ropar ..., "Tack! I love you!" och skyndar sig iväg.
Och vi kör hemåt.
Då har det ljusnat och det är P1-prat från radion, mest handlar det om jordbävningen i Turkiet och Syrien, men där är även inslag om planeten Jupiter och dess månar .., och om nya forskningsrön vad gäller prostatacancer och hur samhället ska klara av alla skjutningar och jag lyssnar och tänker på hur tacksam jag är för P1-morgon, men allra, allra mest tänker jag på det som Staffan Westerberg berättade om.
(Bilden togs av sonen för ett antal år sedan. Sju, närmare bestämt, och har inget med texten att görat.)
Nu är det så många som har skrivit att SW pratade så fint i morse, så jag måste bara knappa in mig och lyssna. Nu har jag nya hörapparater så jag kan få allt direkt från mobilen och in i hjärnan. Perfekt. Tänk, jag kan svara på samtal i mobilen medan den ligger i ett annat rum. Hörapparaterna fixar det ...
SvaraRaderaDet är en otroligt värdefull fördel att ha någon nära som ställer upp! Min gubbe hämtar mig med bilen var jag vill och när jag vill ...
Jordbävningen känns nästan för stor och otäck för att ta in i medvetandet... jag såg bilder som var förskräckliga, med folk som letade. Fasansfullt.
Bloggblad: Eva i Tyresö har också sån finurlig hörapparat och jag borde nog snart kolla upp min egen hörsel. Vilken enorm tillgång med såna hjälpmedel. Så många som - förr i tiden - ansågs mer eller mindre dementa, när det egentligen handlade om att dom helt enkelt inte hörde vad som sades.
SvaraRaderaMin pappa och exet badade bastu i simhallen i Malå, på den tiden det begav sig. Det var innan andra kände till sambandet mellan dem.
Pappa hade svarat rent tokigt när de andra männen pratade med honom. Till slut gick ut för att duscha och svalka sig och då sa de övriga att "men Ivar har nog blivit rent lite ...", ja, du förstår. Så var det säkert för många.
Här har M fått rycka in och leverera mitt ”jobb-IDkort” några gånger. Kallas också för SITHS kort ( vad nu det står för) Behovs för att logga in på diverse ställen och öppna vissa dörrar på jobbet. Jag åker tidigare än han till jobbet så då har han fått ta svängen förbi mitt jobb. Helt ställd om man inte har med kortet till jobbet.
SvaraRaderaNumera lägger jag det direkt i väskan efter jobbet så peppar peppar så har det gått bra ett tag.
Hann PV till lektionen eller fick han börja jobba i cykelkläderna?
Han var ute i god tid som vanligt, så inga problem. 😉 /Elisabet
RaderaJa, kan du förstå hur många katastroftankar som hinner flyga genom hjärnan när något sådant händer.
SvaraRaderaI love you! <3
Det kan du tro! Skönt att det inte var värre. 😍/ Elisabet
RaderaVilken tur att du var hemma och kunde göra en liten utryckning.
SvaraRaderaJag har sagt det förut, men är så oerhört imponerad över att det finns de som frivilligt cyklar två mil till jobbet på morgonen!
Måste också lyssna på morgonens prat. P1 är annars något jag lyssnar på alldeles för sällan. Eller radio överhuvudtaget. I öronen har jag oftast en ljudbok eller möjligtvis en pod och har vi på något på högt hemma är det musik från Spotify.
Själv lyssnade jag aldrig på P1 innan jag tröfffade pv. Det är mest på morgnarna och så dom olika poddarna, förstås. Vetenskapsradion vill jag absolut inte missa. Liksom Radiokorrespondenterna. /Elisabet
SvaraRaderaP1 är bäst.
SvaraRaderaBert Bodin: instämmer, men tycker också om P3 mellan varven. Härlig musik!
SvaraRadera