söndag 23 april 2023

Älgvandring och nygifta ...

Seg söndag. Går omkring i nattlinnet under sticketröjan .., bläddrar/läser i boken som Nina Ulmaja skrivit och som handlar om Edith Södergrans bilder.

Det är oerhört mycket text och många kattbilder. 

Mest hela dagen har tv:n varit påslagen - så brukar det inte vara - men eftersom det som visats var "Den stora älgvandringen" - ett program som inte kräver så mycket deltagande - (eller rättare sagt inget deltagande alls), var det lätt att haja till när "Gifta vid första ögonkastet" gick igång. 

Aha. Nu är det nytt upplägg .., (för mig, jag såg inte förra årets) alla fyra vigslar visas och det blev bättre, tycker jag. 

Och så sitter man i soffan och följer paren (alla nervösa förstås) och tänker att "oj, hur ska det där gå ...?" och jag tänker att den lugne konstnären ser så trevlig ut och ett par tror jag verkligen kommer att matcha bra, men det vet man ju sedan tidigare, att oj, så fel man kan ha. Men  h u r  vågar man ställa upp i detta .., det är min ständiga fråga. 

Någon fler som tittat på det här avsnittet? 

Nu hör jag fågelkvitter .., vilket borde innebära att regnet har upphört. Och pv har givit sig av till Helsingborg för konsert (eller Björnekulla, egentligen) och kvar är Harry och jag själv.

6 kommentarer:

  1. Haha... det där med nattlinne och sticketröjan känner jag igen här hemma kan någon går runt i det ganska många timmar både morgon och kväll.

    SvaraRadera
  2. En vanlig man: Mitt nattlinne är så himla mjukt och skönt, så jag skulle gärna ha det som klänning ,-). Och skönt att man inte är ensam om den vanan. (Nå, någon större vana är det väl inte, men jag märker att det sker allt oftare).

    SvaraRadera
  3. För många år sedan hade jag (i många år) en supermjuk lång morgonrock i velour med dragkedja ända uppifrån och ner. Jag kunde gå omkring i den väldigt länge på dagen, kände mig rätt så klädd. Numera har jag en sån där som bara öppnar sig och den törs jag inte gå omkring i, så jag slänger på mig jeans och fleecetröja direkt.

    Jodå, jag tittar på GVFÖ! Jag har hittat både amerikanska och australiensiska versionerna som jag brukar titta på sent på kvällen. Det tar inte mer än två avsnitt, så tycker jag mig känna personerna och är nyfiken på hur relationerna utvecklas. Svenskarna är alltid mer "städade" och korrekta - det är de inte på andra sidan jorden. Där är det tuffare på alla sätt.
    Jag skulle inte våga - om det hade varit aktuellt - jag tycker att så mycket ligger i just "första ögonkastet" och det brukar inte vara avgörande sådär direkt att man blir som fastlåst vid någon. Gissningsvis får de en hel del pengar, för ibland kommer de tillbaka bara ett par timmar efter att de rusat ut i vredesmod för att lämna helt, och så fortsätter de som planerat. Ibland anar jag att några ställer upp enbart för att bli kända och få vara med i flera program. Någon avslöjades med att ha varit med i flera produktioner tidigare av liknande typ. Ex on the beach - paradise hotel (dem följer jag inte)

    SvaraRadera
  4. Bloggblad: Öht tycker jag att de övriga ländernas GVFÖ .., att där är det pang-på - på alla sätt och vis - på en gång -. Jag blir ofta generad och bläddrar i någon tidning och tittar upp först när det lugnat ner sig ,-). Och där verkar de flesta kvinnorna (särskilt yngre) fullkomligt DESPERATA över att man måste vara gift och få en ring på fingret!

    Men även där tycks kvinnorna vara mera kritiska, tycker jag.

    SvaraRadera
  5. Gifter man sig på riktigt eller är det bara teve? Är det verkligen på riktigt att man gifter sig första gången man ser varann är det ju helt sjukt. Men det är väl bara teve, hoppas jag- Föredrar älgarna.

    SvaraRadera
  6. Gunnel: Nej, det är på riktigt, men efter ett par veckor får dom bestämma på riktigt om dom vill fortsätta vara gifta eller inte. Dom flesta vill inte.

    SvaraRadera