När man gått vilse ...
%20(2).jpg)
Idag på morgonen somnade jag om, då, när pv givit sig av till jobbet. Sov fruktansvärt djupt och hade de mest fasansfulla mardrömmar. Och alltid samma sak: Jag ska till affären och arbeta, men nu (befinner mig såklart i Malå) vet jag inte vilken av butikerna jag arbetar i ., och utanför Burwalls bok,- och pappershandel har någon grävt en jättelik grop, mer som grunden till ett hus och där håller jag på att ramla ner.
Så där håller det på och i drömmen tänker jag att "jaha, nu är det min tur att drabbas av Alzheimer".
Alltid denna skräck.
Vaknar och är helt "oriven" inombords.
Så småningom blir det bättre .., och nästan helt bra känns det när jag går ut för att ge fåglarna mat och herr Fasan kommer springande emot mig och stannar kanske halvmetern från min utsträckta hand, men vågar sig ända fram .., nej, där går gränsen. Fasantuppen fick mig att blir mentalt jordad. Så underbart det var! Och helt ärligt tror jag att han kommer att våga äta ur min hand, jag ska bara ge honom t i d.
Annat ...? Tv visar Nyhetsmorgon där en familj med trillingflickor berättar om sin tillvaro. Någon i studion har givit töserna gröna överstrykningspennor och A4-papper och allt jag tänker är att oj, oj, dom vita tv4-sofforna löper nog uppenbar risk att bli gröna, men föräldrarna tycks helt lugna.
Tänk, chansen (eller risken, välj själv) att bli förälder till enäggstrillingar är 1 på 200 miljoner!
%20(7).jpg)
Här en bild från gårdagen, när båten skulle fraktas till hemmahamnen i Skallkroken. Ägaren av den lilla marinan - Leif - kom med sin fyrhjulsdrivna bil och bogserade/drog ut båten (den är ju tung, väger nästan 7 ton!) och jag höll andan.
Helt bekymmersfritt var det inte .., han fick backa in igen, så den inte skulle fastna halvvägs ute.
Glommen är som paradiset. I väntan på kranbilen slog vi oss ned på lastpallar mot söderväggen och framför oss såg vi fyren och där var strandskator och svanar och bara så fint. Fem äldre herrar (ja, i alla fall äldre än oss) satt och småpratade på några bänkar vid det som tydligen är en liten "kiosk" där man kan köpa kaffe för 15 kronor .., och ett sällskap kvinnor (från Borås, visade det sig) hade tagit en dagsutflykt just till Glommen. Pratglada och rara.
%20(8).jpg)
Hemma igen vid fem-sextiden och då hade båten lyfts i plurret och jag tog emot pv och slängde ut tamparna till honom och Harry blev sååå glad över att husse inte seglade sin kos!
Nu är båten vaxad och bottenmålad och den är så fin, så fin. Tänk, hur skruttig den såg ut när pv köpte den!
Och tryggt med ny motor också, även om det var ett eller två år sedan kanske.
I helgen ska nog masten på komma på plats, om det inte blåser för mycket.
Jo, det tar sig.
Är mardrömmar vanligare vid just Alzheimer? Den uppfattningen har jag inte fått men kan ha jättefel.
SvaraRaderaJag drömmer aldrig mardrömmar tack och lov! Gjorde det när jag var liten och fick Albyl, men det har gått över.
Rexxie: nej, det är inte så att jag tror att mardrömmar beror på Alzheimer, men i DRÖMMEN tänker jag att nu har jag drabbats. Det är som att befinna sig i ett parallellt universum och jag tänker att så här måste det vara, när man är drabbad. Nu var tydligen fullmåne natten mot idag, eller på gränsen till .., så kanske det spelade in?
SvaraRaderaMen Albyl mot mardrömmar? Mycket jag har hört i mina dagar, men aldrig detta.
Många är efter att jag slutat på Posten hade jag mardrömmar om mynt. Mynten vällde över kassan och jag räknade och ingenting stämde och köerna växte och lyckan över att vakna var stor. Numera är de postala drömmarna borta.
SvaraRaderaTill Rexxie: mardrömmar där man också lever ut dem och ropar och slår med armarna i sömnen är ett vanligt och första tecken vid den Alzheimerliknande demenssjukdomen Lewy Body. Relativt ovanlig men upptäcks mer och mer eftersom kunskapen ökat betydligt bara under senare år. Finns mycket att googla på!
SvaraRaderaMonet: ja, då får jag väl trösta mig med att jag inte lever ut dem och ropar och slår med armarna. Ännu.
SvaraRaderaGunnel: jag tror att man har varit alldeles på tok för fixerad vid jobbet. Det är ofta att jag har glömt att räkna kassorna ., inte kommer ihåg koden till porten eller som nu: inte ens vet vilken butik jag ska arbeta i och det var ju iofs sunt, då "min butik" ju finns i Haverdal och absolut inte vare sig på Ica Nilahallen eller f.d. Karlssons livs i Malå.
SvaraRaderaNäe, inte Albyl mot mardrömmar, tvärtom! Jag fick alltså mardrömmar när jag fick Albyl. Behöver ju inte vara något samband egentligen, kanske var av febern som jag egentligen fick mardrömmar; men jag kopplar ihop mardrömmar med Albyl.
SvaraRaderaJag, som knappt drömt i hela mitt liv, har börjat drömma massor. Inatt skulle jag vara med på någon form av fotografering och fotografen sa hela tiden att han inte kunde ta en bild eftersom jag hade en stor tova i håret. Och så fick alla vänta och inte hade jag någon borste utan fick pilla med fingrarna och egentligen tyckte jag inte att tovan spelade någon roll, men fotografen propsade.
SvaraRaderaNu när jag skriver det inser jag att det nog är precis så både mina barn och mina elever känner när jag tjatar på dem. ”Nej, du får inte sätta upp din text innan du vänt ditt t åt rätt håll” eller ”vi går till matsalen när alla har tvättat sina händer” eller ”ni får gärna spela när rummen är städade”. Och barnen tycker inte alls att det spelar någon roll åt vilket håll bokstäverna skrivs eller om fingrarna är lortiga eller rummen (jätte)stökiga 😅
Hur som helst är det en väldigt bra start på lördagen att besöka dig och läsa om vardagslivet i landet Halland!