En av pärlorna ....
.jpg)
Igår skrev jag om Arkitekturens pärlor, det här underbara programmet som sänds i SVT. Idag tog jag mig an något av det som jag - av någon outgrundlig anledning - har missat. Började med S:t Petri kyrka i Klippan, t.ex.
Var gång vi besöker min syster med familj i Västerstad, passerar vi skylten till Klippan. Ibland har vi tagit den vägen hem och tittat in i Klippans yllefabrik, men se den här kyrkan, den har vi helt missat.
Här en länk som handlar såväl om kyrkan, som arkitekten bakom det hela - Sigurd Lewerentz -, för övrigt uppvuxen på Sandö, Bjärtrå församling i Västernorrland.
.jpg)
De båda bilderna kommer från programmet och togs bara så där mot datorskärmen.
En god vän från Spanien är arkitekt och kom och hälsade på oss när vi fortfarande hade morföräldrahuset. Hon hade två mål med sin vistelse i Skåne: att hälsa på oss och att se Lewerenz' verk. Jag tror att vi lånade ut bilen för dem att köra till Klippan och titta på den här kyrkan, och så åkte vi gemensamt och såg hans byggnader på Östra Kyrkogården i Malmö.
SvaraRaderaannannan: Se där! Ja, det ska jag säga, att den kyrkan hoppas jag kunna besöka och det här med Östra Kyrkogården i Malmö, får jag kolla upp! Tack som berättade! / Elisabet
RaderaJag har ju bott i Klippan och tog studenten där 1964. Gick sedan min konstutbildning direkt efteråt i Stockholm under det sextiotal och den tidsanda som präglade Lewerenz när kyrkan byggdes 1966. Trots detta kan jag inte säga att St.Petri kyrka har gjort bestående intryck på mig eller att jag faller i trance inför denna internationellt kultförklarade byggnad. Jag har varit där flera gånger och tycker att vissa detaljer är fina som t ex dopskålen i form av ett stort musselskal med droppande vatten. Sven x-et Eriksons konstverk tilltalar mig inte alls men det beror på att naivismen som konstform aldrig imponerat på mig - den känns ofärdig och självlärd, som dessa konstnärer dessutom ofta är.
SvaraRaderaMin mamma, nu 98, fortsatt bosatt där, är förstås stolt över att den lilla orten Klippan inrymmer en så välkänd byggnad och lotsar alla besökare dit. Trots det har mina föräldrar mest besökt lokalerna för de olika konserter som ges, aldrig för högmässor eller några familjära kyrkliga sammanhang. Då används den första Klippankyrkan, medeltida Gråmanstorps kyrka för vigslar, dop, begavningar och som gravplats.
Själv får jag samma känsla som Christoffer Barnekow uttrycker: ”ockult” - mörk och dyster - långt ifrån att ge en känsla av ett kyrkorum och ljus andlighet. Till det bidrar nog avsaknaden av kyrkobänkar och rummets fyrkantiga utformning med sluttande golv (obehagligt i mörkret) som mera påminner om en biograf eller en liten teater med en scen snarare än ett altare.
Så nej, jag är inte imponerad men det beror säkert på att jag är uppvuxen med den här typen av arkitektur - Medborgarhuset i Eslöv där jag bodde mina första år är ett annat känt exempel. Och mina föräldrars första villa var arkitektritat i sextiotalsstil och ansågs också märkvärdig.
För mig betyder de gamla medeltidskyrkorna mycket mer, både de otroligt många vackra svenska kyrkorna (särskilt här i Roslagen) och cistercienneklostren mera, hög igenkänning på dem också i de franska katolska kyrkorna.
St. Petri kyrka är dock definitivt värd ett besök - det är en annorlunda upplevelse och det är ju alltid kul!
Monet: ska ändå bli intressant att - förhoppningsvis - få komma in och med egna ögon se hur där ser ut! Ack, om man hade haft herr Barnekow och herr Rörby som guider!
SvaraRadera