måndag 2 oktober 2023

Ny vecka, ny giv ...


Efter allt elände som rapporteras hundra gånger om dagen, känner jag i alla fall stor glädje över meddelandet om Nobelpriset i medicin. 

Den kvinnliga pristagaren -  Katalin Karikó - lär ha vuxit upp under enkla förhållanden, men detta till trots hade hennes mor stor tilltro till sin dotters möjlighet att en gång tilldelas Nobelpriset. Så ledsamt att denna, då så hoppfulla mamma, inte längre är i livet. 

Har känt en sådan enorm trötthet idag. Satte mig ute i solstolen och genast kom Sigge och hoppade upp i min famn. 

S o m  han spinner när jag rör honom bara det minsta lilla. Allra helst uppe på huvudet eller under hakan. Råkar handen nudda hans lena mage, biter han mig.  

Har ni inget annat för er, kan jag rekommendera en brittisk kriminalserie (baserad på verkliga händelser) hos SVT-play. Den här. Började titta igårkväll, men eftersom pv gått till sängs långt före mig, vågade jag inte titta klart; det blev alldeles på tok för ruggigt. 


En av huvudrollsinnehavarna var Timothy Spall. Honom såg jag i "Hemligheter och lögner" , en film som kom 1996, för tjugosju år sedan alltså. En film som jag bara älskade och fortfarande tycker så mycket om.

Denne Timothy var excellent i rollen som morbror till en strulig systerdotter, men än mer fantastisk var han nu, som en pensionerad universitetslärare som i hela sitt liv levt ungkarlsliv.

En annan bekant var en av systrarna från tv-serien "The Split", nämligen hon som stal kläder, Annabel Scholey.

Serien består av fyra avsnitt.

9 kommentarer:

  1. Går inte att säga för många gånger. Det är en fröjd och glädje att läsa dina rader. Det är ett viktigt inslag i mina dagar.
    Det vardagliga som sätts på pränt är ju detta som är livet. Och som du förmedlar🙏❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bettan: meddela mig ditt kontonummer! 😉 / Elisabet

      Radera
  2. Jag håller med bettan - jätteroligt att läsa din blogg. Men jag förstår inte hur du hinner skriva både på bloggen, instagram och facebook trots att du är så aktiv hela tiden och reser, träffar folk, promenerar och allt möjligt.

    Jag gillar kvinnan på bilden, hon var med i serien om de två äldre som fann varandra när deras respektive dog. Minns inga titlar och inga namn, bara att jag älskade den serien.

    Läskiga spännande deckare brukar jag välja bort, jag gillar inte den gastkramande spänningen. Hellre serier som Vera, hon kommer in när det otäcka har varit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggblad: men på Facebook är jag mest bara och tittar in lite. Det finns trots allt gränser! /Elisabet

      Radera
  3. Bert Bodin: ja, jag tyckte den var himla bra. Otäck, men bra.

    SvaraRadera
  4. Så annorlunda han ser ut idag, minns honom mycket väl från "förr" - en då mycket rundare man.
    Kikade som hastigast in och kollade upp den där serien. Kanske för ruggig för mig. . .

    Kram från ösregns-Tranemo.

    SvaraRadera
  5. Jaha nu läste jag dig inte uptodate, men vad gör väl det...jo jag har sagt tidigare att du är en dagligvara fast på det mest positiva sättet. Man har följt dig bra länge och liksom är du en del av världen med det lilla i det stora!
    PS Jag tyckte "i famnen på...var ruggig men välspelad, tycker mig mest ha sett Timothy S i lite komiska roller....en annan skådis såg jag i en film på svtplay, Brian Dennehy.En rätt stor karl lång och kraftig var han tror han inte lever längre, iaf filmen spelar han en granne till en dam somgått bort och systerdotter och hennes son kommer för att städa ur huset. En tid på sommarn då det händer lite i livet för dem alla. En lågmäld och härlig film tyckte jag. Vad den hette det återkommer jag med💓☺️/ kram Mimmi

    SvaraRadera
  6. Nu vet jag filmtiteln DRIVEWAYS..../Mimmi

    SvaraRadera