En annorlunda lördag ...
lördag 4 mars 2023
Dagens fönster ...
Ännu ett fönster från Ordrupsgaard i Danmark, det här fångades från deras café.
Här är öppettiderna, om ni har vägarna förbi:
Tirsdag & torsdag 11.30 – 17.30
Onsdag 11.30 – 21.00Hedgrenskan höll i håven! Det tackar man för!
fredag 3 mars 2023
Igårkväll ...
Tittade på Antikrundan, den här gången från Skellefteå.
På BB i Skellefteå har två av mina tre barn kommit till världen .., i Skellefteå har jag följt pappa på hunduställning hur många gånger som helst .., jag har ätit fil på Spisbaren ("inte tar du väl fil, det har vi ju hemma!" sa pappa häpet, på gränsen till upprört, när han valde nånting lite finare och yngsta dottern valde just långfil) och till Skellefteå åkte vi på skolresa i mellanstadiet. Vi besökte badhuset i Skellefteham och åkte rulltrappan på Domus. Mitt livs första blommande fruktträd, det såg jag i Skellefteå.
Skellefteå kändes alltid mycket mer hemma än Umeå. Helt ärligt minns jag inte många besök till Umeå, jo, kanske när vi hälsade på min äldsta syster som då gick på tandsköterskeskolan där och senare, när jag själv hamnade på Umeå lasarett efter bilolyckan. För övrigt: intet.
Och igårkväll Antikrundan just från Skellefteå.
Jag satt i soffan och tittade och greps av sådan våldsam längtan hem - men kanske inte just till Malå - det var lika mycket en längtan till ett sammanhang. Under hela programmet satt jag och loooog i min ensamhet och jag blev så rörd när människorna kändes "hemtama" och så var det ju dialekten förstås, men också nånting annat - nånting som jag inte ens kan beskriva -. Det var väl nåt med människorna?
En liten pojke som var så fascinerad av armbandsur och var så artig och go och rar. Och den äldre damen som sade sig vara "bångstyrig". Faktiskt ska jag repristitta på programmet än en gång, allt medan den färska kycklingen kokar på spisen.
Pling i mobilen och lite annat ...(nutidsquizet, t.ex)
Så ringer pv, i skrivande stund sittandes på skidåkarbussen från Ljungby.
Det har varit onödigt spännande dagar, då han väntat med att köpa Vasaloppsbiljett och så visade vid det sig att det, just i år, var fler spekulanter än säljare. Jo, jo, så kan det gå om man är smålänning med allt vad det innebär. Nåväl, nu var det en lättad pensionatsvärd som hörde av sig .., biljetten fixad och säljare var en kvinna i trakten av Piteå, vilket han tyckte lät tryggt och säkert. Bilden här under visar hur det ser ut i bussen .., om ni aldrig har skådat något sådant. "Du kan väl ta några bilder och skicka!" bad jag honom.
Själv njuter jag av en - visserligen dimmig fredagmorgon - men ändå, det känns mildare ute än igår. Får jag nu bara bukt med den tinnitus som tydligen slagit rot i vänster öra och närapå driver en till vansinne (det är som hörde jag ett enormt suuuussande långt i bakgrunden), så ska det nog blir bra.
Eld brinner i kaminen, Sigge ligger en bit ifrån mig i soffan .., fåglarna har fått mat, ja, allt är sig likt.
Lyssnade igårkväll till ett intressant avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv, som den här gången handlade om den ökade frekvensen av skilsmässor bland äldre och med "äldre" avses då 60 plus och uppåt. Själv var jag fyrtionio år när jag lämnade den äktenskapliga skutan och vi hade då varit tillsammans sedan jag var femton. Här en länk till programmet, om någon är intresserad. Rubriken är: "Ellen lämnade äktenskapet med två Ikeakassar."
Bilden visar utsikten när man inte går Johanssonrundan som i en cirkel, utan går rakt norrut i hästhagen - uppför-uppför - och liksom genar. Då ser det ut så här.
Veckans nutidsquiz i DN var knepigt - det värsta jag vet är årtal/antal att gissa på -! 8/9 rätt för min del. Pv har nog annat att tänka på. (Nej, det hade han inte .., han hade likadant resultat.) Fel på turismfrågan! Filmfråga nr 7 var en ren gissning.
torsdag 2 mars 2023
Och så ringer telefonen .., det är Britt.
Och hon berättar att Ecke fick åka in med ambulans förra helgen, blev akutopererad och fortfarande är kvar på sjukhuset.
Det var - som jag förstod det - någon slags tarmvred och såå nära att tarmen hade brustit!
Aj, aj, aj!
Här hålls det nu tummar och tår att han blir pigg igen. I alla fall piggare.
Spridda skurar från en torsdag i början av mars ...
Strålande sol precis hela dagen! Pv förbereder avresan .., hämtar in mängder med ved (enligt hans SYSTEM ...,) och jag skjutsar honom till skolan och säger hejdå och önskar lycka till med skidåkandet.
Senare på dagen, på väg till bussen som ska ta honom till Ljungby, ringer han och berättar om tack-och-hejdåkramar från elever som säger sååå snälla saker till honom och jag hör hur rörd han blir.
Jag undrar om han någonsin har känt sig så uppskattad som lärare, som dom här sista åren och kanske allra mest i Gullbrandstorp?
Det beror förstås också på elever och kollegor. Inget strul. Jag minns andra terminer när jag hörde honom sucka mest halva nätterna .., då var det kämpigare. Helt ointresserade elever - mest pojkar - det var stökigt och bökigt och inte var det underligt om hjärtat flimrade. Nu har det varit helt annorlunda.
Med posten idag kom ett vitt kuvert där det var fastklistrat en hälsning med ursäkt från Postnord, ja, att försändelsen skadats i hanteringen. Det var nog enbart kuvertet som blivit aningen trasigt, men innehållet var helt och visade sig vara en härlig penna, perfekt till korsordsknåpande! Tack Babsan! Alltid lika generös är du! (Vi pratade nämligen om vikten av härliga pennor här på bloggen, eller var det kanske på instagram?)
I Australien har min syster varit omåttligt irriterad över att det brev hon sänt till oss andra syskon, inte kommit fram .., det var ju nästan sex veckor sedan hon postade dem!
Idag hände det!
I kuvertet låg diverse fotografier och hur roligt var nu inte det, ty Birgitta har ingen modern mobil och det blir vanliga fotografier - ofta tagna av hennes son Fredrik - som vi i så fall får ta del av och det händer inte ofta.
Här är hunden Beau, t.ex. Hej på dig du lilla lurvtuss! Du liknar ju mer ett gosedjur än en riktig hund!
Den stackaren - som blev omhändertagen av B, då husse avlidit eller ja, hamnat på ett hem - jag minns inte riktigt vad som hände - blev omedelbart satt på diet så snart han kom till min syster (och snart har han nått matchvikt, säger hon). Bilden togs i julas, då pågick ännu dieten. Ja, man kanske skulle söka om uppehållstillstånd hos henne .., då blev det nog ordning och reda på hullet!
En bild på min systerson Fredrik med hans fru Shae, följde också med. Fredrik var två år när han hamnade i South Australia och har sedan länge varit australiensisk medborgare. I juli fyller han 46 år och arbetar som psykolog. För tillfället lär han åka sidor i Japan. (Inte på längden ..).Dagens fönster ....
"Hej! Här kommer några fönster från Ordrupgaard i Charlottenlund i Danmark. De två första är från deras specialutställning just nu. Här är en länk. Vi var där idag (läs: igår) tillsammans med Peters syster och hennes man."
Så skrev Hedgrenskan i Trelleborg, som varit på vift och konstnärens namn är Jesper Christiansen. Det här är alltså det första fönstret.
Tack Kerstin!
Jesper Christiansen är född 1955. Ja, nu vet ni det.
onsdag 1 mars 2023
Första mars ...
Så här såg det ut nu på morgonen.
Vi hade då gått rakt ner mot havet .., vinklat in i hästhagen, över lilla bäcken där Nelly trillade i och så gick vi ner mot vattnet igen.
Natten hade varit kylig .., det frasade i gräset, men vilka färger där var! En enda människa såg jag .., en ung kvinna som gick till synes djupt försjunken i sin mobil. Ute på skäret stod en man och fiskade.
Hade som vanligt mejl från min syster i Australien nu på morgonen. Så här skriver hon:
"Idag är det ju första höstdagen och det känns det nästan som. Mulet och 24C , så det blev den kortare rundan med Beau i morse, ja, jag skulle till frissan och klippa mig. Nu är det gjort - jag går var 5:e vecka - och därefter veckohandlade jag, gick till apoteket och till posten. Blev så glad när jag på bokskylten på BigW upptäckte att Jojo Moyes kommit med en ny bok som heter "Someone Elses Shoes", så den köpte jag. Har du inte läst hennes böcker, så har du verkligen missat något."
Som synes finns den gammaldags posten kvar i Australien, i alla fall i delstaten South Australia.
För övrigt har dagen sett ut som dom flesta andra dagar, frånsett att solen flödat sååå generöst!
Ska strax ta Harry och gå ner mot havet, men svänger av mot söder och husen som ligger närmast ängen. Där, på en jättestor tomt, brukar jag upptäcka den allra första sädesärlan och det brukar ske någon av de sista dagarna i februari. mars! Men stackars lilla ärla om den missat att här är så råkallt om nätterna! Pv hämtar Edvin och kommer inte hem förrän vid sex, halv sju.
Uppdaterat: nej, nej, nej .., det är i mars som den brukar komma, sädesärlan!
Dagens fönster ...
Det är hela sju år sedan det här fönstret kom susande genom rymden och hamnade i min inkorg
Avsändare var Guy i Arvidsjaur och det var den här tiden på året, alldeles i början av mars.
Nu ska jag ta och ringa till självaste fotografen och - än en gång - tacka honom för bidraget.
Tänk, att det visade sig att vi är släkt - även om det är på långt håll -!
tisdag 28 februari 2023
Pånyttfödd ...
måndag 27 februari 2023
Ännu mera för övrigt ...
... tycker jag att det är för bedrövligt att mannen friades i det så kallades "snippamålet".
Vad är det för stofiler som sitter i hovrätten?
Har dom inga barnbarn? Har dom aldrig hört det ordet?
Och även om jag själv inte använder just det uttrycket, vet jag mycket väl vad det betyder.
Ny vecka ....
En helt oförbrukad måndag.
Jag eldar i vedpannan då hela huset känns utkylt efter nattens minusgrader.
Lägger in det ena vedträet efter det andra .., kör ut värmen i såväl elementen som i vattentanken.
Harry, Sigge och fåglarna får mat.
Tittar på morgon-tv, där två av deltagarna från "Hotell Romantik" berättar om sina upplevelser, eller egentligen är det mest mannen - Lasse - som berättar.
Han säger att det är sååå underbart att nu ha blivit kändis och stoppad på stan och kvinnan som låter som om hon är född och uppvuxen i Norrbotten och heter Merja, får inte säga så mycket. Några små inpass bara. Det är som vanligt: män tar plats. Och Lasse är som en liten pojke som fått beröm - detta skrivs inte för att göra narr av honom - han är ju verkligen så lycklig .., tänk, att bli så bekräftad!
Jag har sett några spridda avsnitt av serien, men blev ofta närapå generad - jag vet inte varför - och igår skulle alltsammans knytas samman och vi skulle få veta hur det hela hade avlöpt. Nu kanske någon inte vill veta slutet, så jag skriver inget annat än att inget blev som jag förväntat mig.
Jo, en sak till .., jag tänkte - när programmet var tillända - att kvinnor är så mycket starkare än män. Modigare också.
Så har en ny SR-podd sett dagens ljus, nämligen Dagens Ekos variant med samma namn. Programledare är Lena Nordlund och Robin Olin. Avsnitten tycks bli omkring 20 minuter korta (eller långa) och i programförklaringen står följande att läsa: "Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister."
Den tänker jag lyssna till idag, men först biblioteket i Slöinge.
söndag 26 februari 2023
Söndag ....