I tidningen ...
.jpg)
Hur glad blir man inte när man har ett resmål i sikte och i gårdagens DN upptäcker ett reportage just därifrån.
Från Vilnius, där vi ska tillbringa fyra dagar.
På bilden är det skira löv i träden och det är det nog inte under andra veckan i april, men det må vara hänt.
Nu, efter Vilnius, återstår Tallin.
Ständigt dessa längtansmorötter!
Bio idag (tillsammans med pv!), på fredag kommer den äldsta för att hämta hundarna (men blir kvar under helgen), kommande vecka ska vi vara nattvakter till två smågossar i Skåne och om exakt tre veckor ska pv vara på väg hem efter att ha skidat de nio milen från Sälen till Mora, ja, lite sånt. Den 23:e mars är det bomiläggning i Skallkroken och sen är det väl full fart resten av våren. Och hundvakt till exet och hans Karin ska vi vara under tio, elva dagar i slutet av maj.
.jpg)
"Jaha, nu är DN:s lördagskorsord klart!" säger pv och lägger ifrån sig tidningen.
Det var ovanligt knepigt den här gången, tyckte vi.
Från AP kommer på familjechatten bilder från Rom. (Där har jag aldrig varit, tyvärr).
Fullkomligt älskar såna här bilder och kan bli sittande hur länge som helst och snöa in på alla detaljer. Som "Per grazia recivuta", till exempel.
Jag hoppas ni får fina dagar i Vilnius! Jag var där i januari, men det var så snöigt och halkigt och kallt och jag hade fullt upp med jobb, så jag hann bara kika in i två kyrkor och en hantverksbutik. Men jag har kommit med i rådgivningsgruppen till ett forskningsinstitut i Vilnius, och jag hoppas lite försynt att det faktiskt ska bli ett besök om året för de fem år som uppdraget varar. Jag tycker om staden. Och det är så intressant att vara i den delen av världen.
SvaraRaderaEn av mina kontakter där berättade att de visar bilder från kriget i Ukraina längs spåren som de ryska tågen går på. Lituaen måste hålla den korridor öppen som Ryssland behöver till sin Östersjöhamn i Kaliningrad.
Den här typen sv små minnestavlor på kyrkogårdar finns också i Frankrike. Det är intressant att det är mammorna som får flest tack för sina gärningar, någon enstaka papporna. Och inskriften ”per grazie ricevuto” betyder ungefär att man tackar för att man blivit bönhörd och till och med upplevt någon form av mirakel i svårigheter man gått igenom . Fullständigt otänkbart med alltihop i det sekulariserade Sverige. Men desto mera vilsamt för själen att vandra på katolska kyrkogårdar!
SvaraRaderaSkrev Monet ovan
SvaraRaderaAnnannan: Å, så roligt för dig! Hoppas att dom förstår din försynta önskan om ett besök om året! Fullständigt UNDERBART det du berättar om tågen till Kaliningrad! Likadant kände jag när letterna mitt emot den ryska ambassaden hade satt upp bilder från kriget i Ukraina och nidbilder av Putin och det var ukrainska flaggor ÖVERALLT!
SvaraRaderaI Berlin - precis mitt emot den ryska ambassaden där - var där en samlingsplats för människor vilka protesterade mot invasionen. Och längs Nissastigen, på en stor verkstadsvägg, fanns en ukrainsk flagga och orden "We stand with Ukraine"!
Monet: Alltid lika intressant att vandra omkring på kyrkogårdar, nästan var dom än är. Så olika det kan vara. I Bohuslän finns helt andra varianter än de jag själv vuxit upp med; inte så mycket blommor, men drösvis med musselskal i de avlånga gravarna som är inramade av stenar och där är minnesmärken över unga och äldre sjömän från respektive stad/ort, vilkas båtar förlist under 2:a världskriget, ja, sånt.
SvaraRadera