Elisabet

Har idag tittat på två filmer ....

En  längre och en betydligt kortare. Den längre kom som ett tips från Catharina i Trelleborg. 

"Vi brukar ju ha ungefär samma smak vad gäller filmer ...", ja, så skrev hon i en kommentar, det var igår på instagram. Filmen handlar om helvetet med Stasi i forna Östtyskland och är såväl spännande som rörande som ..., ja, den hade mycket. Finns på SVT-play, kan endast ses i Sverige och titeln är "De andras liv". Helt klart sevärd, tyckte vi båda. 

Den kortare filmen, lite drygt tjugo minuter bara, visar livet i Karpaterna i Ukraina, närmare bestämt hos Maria (är det kanske samma kvinna som i gårdagens film?), men nu gör hon en slags biffar av fläskfärs (ser det ut som ), zucchini, lök, morötter och linser och jag förstår inte, det är ju gigantiska portioner hon ställer till med .., men kanske skulle hon bjuda såväl filmaren som kanske några andra på middag ...? Och det är vinter och takdropp (kanske vårvinter ...?) och eld i järnspisen och torkade kryddväxter som hänger i buketter på spikar. Snabbfotad är hon också och har vackra händer.

Det enda jag har att anmärka på, det är att fotografen håller kvar såååå länge vid varje moment. När kvinnan ska hacka fem lökar, skulle det ju ha räckt om han visar när hon hackar den första .., nej, då gör jag ett litet skutt och tar nästa sekvens.  

Här är i alla fall en länk till den filmen. 

Men .., är jag den enda som tycker att sånt här helt underbart att titta på?  För mig är det som att ge mig ut på en resa och sedan skutta ner i ett helt nytt sätt att leva och på andra platser på vår jord. Bara detta att få se hur det ser ut i hennes kök .., eller i lagården .., eller i jordkällaren? 

"Titta nu Thomas .., titta, hur hon gör!" säger jag ibland och han hummar lite .., jaha, ja, ja .., men återvänder raskt till Sportnytt och blir lycklig då fotbollslaget - småländska Öster - har gått upp i allsvenskan igen. Marias biffar bryr han sig inte mycket om. 

Ja, så är det. men det gör ju inget.

Ps. Och här en liknande film, även den från Karpaterna och här får man följa en NITTOTREÅRIG mormor som heter Eva och bor uppe i bergen och klarar av det mesta. Det är ju helt otroligt. Det är vår när filmen spelas in .., småfåglarna kvittrar ., påskliljorna står i blom och Eva hugger ved. Ser nu att filmen visats över 5 miljoner gånger! Ds.