Elisabet

Tisdag i november ...

Gråmulet även idag .., känns som det är länge sedan vi såg solen. Eller ljuset. Men ändå .., nu när eken tappat alla sina löv kan jag titta ut mot Eckes och när det är kväll och mörkt, då ser jag hur det lyser inne hos Annelie, som bor två hus bort. Underbart!

Och tänk .., i somras simmade jag från stegen ut till stenen som skymtar i mitten av bilden och så tillbaka igen! Så stark jag kände mig!

En vilsam morgon blev det. Tittade på Morgonstudion där nya tv4-serien Doktrinens huvudrollsinnehavare intervjuades. Eller: egentligen var det mest Johan Widerberg som utfrågades, ty Anna Sise (bekant från SVT:s Tunna blå linjen) fick mest sitta och le. Pinsamt. Så ofta män tar över! Och man tycker ju att programledarna borde ha kunnat bolla över fler frågor även till henne.

Lite  senare tog vi bilen och körde till Lantmännen i Harplinge, där det julpyntades något helt otroligt. 

"Du kommer väl hit i morgon, då är det julmarknad ...?" ropade en av de anställda, en kvinna som stod vid hyllan med avdentsljusstakar.  (Ja, jag vet Bert .., elektriska ljusstakar då).

Aha, då förstod jag! Jag vet ingen butik där personalen är så kreativa, som just hos Lantmännen i Harplinge! Så fint dom gör det!! 

Därefter till Skallkroken, då pv skulle hämta några hylsnycklar (byte av däck idag) och själv hade  jag tänkt ta ett dopp, men ångrade mig. Fem grader i luften, men det blåste och kändes som minusgrader. 

"Ja, ja, det är lugnt, vi kan ta ett dopp i Bohuslän i morgon eller på torsdag ...!" sa pv. 

Kom hem. Värmde upp linssoppan och resterna av gårdagens fläskpannkaka .., då ringde grannen Annelie och sa att nu var trädfällarna på plats (då ryker popplarna som jag älskar, buhhhu!), ja, pv  har fått löfte om att ta reda på virket/träden och det blir ju bra, alltid härligt att fylla på vedförrådet. Senare i eftermiddag har han hämtning av Edvin, samt byte av däcken på Hildas bil och sist av allt körövning. Det går för runt. 

Och idag fyller min syster Birgitta 80 år. Hon är väl vad min pappa skulle ha kallat "väl-hålle" (och l:et i ordet väl är verkligen ett öppet l, ungfär som när ett barn säger BLÄ!)

Birgitta är den enda av oss tre systrar som alltid bär smycken och är så fint klädd, medan den äldsta och den yngsta (dvs jag själv) är mer av den bohemiska sorten och jag tror inte att någon av oss två bär en enda ring och inget halsband heller. Och inte har vi nagellack heller. Det har däremot Birgitta.

Tänk, att det kan vara så olika och ändå är vi uppvuxna i samma familj och har åtminstone samma pappa.

Eftersom ingen av systrarna - och definitivt inte jubilaren - läser bloggar eller instagram, så är det inte stor idé att säga grattis .., men jag gör det ändå!

Grattis Birgitta, du roliga, stiliga, modiga kvinna!