Fredag i landet Halland - och Skåne -.

Då blir det besök i Helsingborg, där Emil och hans lagkamrater i BSK pojkar -99 spelar cup.
Själv blir jag i flera timmar varandes nere vid Sundstorget, i väntan på pv, som har tagit färjan över till Helsingör.

Jag promenerar runt lite .., sitter på en bänk och bara tittar på alla fotbollsspelande ungdomar och på deras föräldrar, dom flesta i 35 - 40-årsåldern och nästan alla pratar skånska.

Det känns .., hemtamt.

Och säkerligen femtio personer som frågar om dom får klappa Harry?

Det får dom.



"Ååååå, så fin han är! Vet du, jag har en hund som heter Doris, men hon är mycket större än din, vad hette han nu ..., harry, ja, hon är mycket större än Harry!", säger lilltösen.

När jag frågar var hon kommer ifrån, funderar hon en bra stund.

"Jaaaaa ..., ja ..., faktiskt kommer jag från ..., från Skåne!" säger hon till slut.


Det är så här Doris ser ut.
En rhodesian ridgeback

Sen kommer hennes pappa och småpratar lite.



På morgonen är det frukost här på altanen.
Då är det dr Böhlanders tur att gosa med den lille svarte krabaten.
Precis som sina syskon är även den äldsta en stor djurvän.


Emma lånar mormors kamera och sitter och testar hur nära man komma med kameran.


Och sen är det hennes tur att gosa lite ...


Och ta bilder på sina tjusiga Converse.

I min ungdom kallades dessa helt enkelt för "tennisskor" och var inte det minsta märkvärdiga.

Nästan exakt likadana såg dom dessutom ut och fotsvett fick man alldeles gratis, ja, om man nu hade såna skor.

Det är kanske därför jag inte har köpt mig dylika.

Jag tillhör de Omodernas Skara.

Och nu är vi hemma igen och Harry har åkt tjugo mil utan att kräkas; nej, idag gick det hur bra som helst, även om det dreglades friskt till en början.

Så underbart om det löser sig!