Och vi bara väntar på ...

... regnet .., ty himlen är åskblå och jag ångrar att jag föreslog kvällsmat nere vid havet!

Men se .., vi klarar oss!

Vi sitter på filtar och äter massor med färska räkor, var sin havskräfta och var sin signalkräfta och vitlöksbröd som ännu är ljummet.

Hela tiden leker Harry med vindruvor eller bara springer av glädje!

Han är den allra mest morgontrötte hund jag någonsin har träffat, men lika trött som han är på förmiddagarna, precis lika kvällspigg är han!


Emma har gömt sig under filten och nu blir harry som galen .... och vill bita och nafsa i Marias byxor, ja, som en duracellkanin är han!

Senare på kvällen äter vi nötkaketårta och firar Marias födelsedag, några dagar i efterskott.

Gitarren åker fram och det sjungs så där lite lagom.

Och Emil (vars lag vann sin andra match med 6 - 2, varav ett mål var Emils ), ringer och berättar om en klämd tå och nu kanske han inte kan spela matchen i morgon.

Sist av allt masserar jag Emmas rygg med lavendelolja och för en mormor är detta höjden av glädje .., att ha ett tonårsbarnbarn som ligger raklång över ens ben och så får man massera hennes rygg i en halvtimmes tid.

Efteråt doftar det lavendel i hela rummet.