Det händer väl inte alltför ofta att jag sänker blicken - jo - när jag var morgon sveper fram med sopen i sängkammaren (ni läste rätt: var morgon och att harry har ett enda strå kvar på sin kropp, övergår mitt förstånd!), men igår hände det.
Jag sänkte blicken och alldeles bakom min rygg - där jag nu sitter - där, på parkettgolvet, stod en svart liten väska med texten "Dagens lunch".
Ahaaaaa!
Då kom jag på det!
Den rosa på bilden, som jag ihärdigt tackat Kattis för, den har jag minsann själv inhandlat (jag tyckte så mycket om prickarna), men den som egentligen kom från Kattis, det var den vänstra och så matlådan till!
När jag kom hem från jobbet, letade jag mig igenom alla Kattisar i vårt land, slog telefonnumret och tänkte att "hon kommer nog att svara ..", - dom flesta som inte känner igen ett obekant telefonnummer svarar inte alls .., och si, det gjorde hon också! Svarade, alltså.
Och så förklarade jag misstaget; att hennes fina, svarta väska ju fått stå på tillväxt bakom min rygg, eller rättare sagt, bakom mina ben.
Om ni bara visste så lättpratad och trevlig hon var!
Nu gör jag så här .., att förstapriset den här omgången, det får bli valfri väska + matlådan, resten vet ni ju .., kortet och kortleken.
Ja, ja ..., tänker ni, men när ska det bli dragning då .., det är då ett underligt lotteri det här där lottföreståndarinnan mest gör som hon vill!
Ja, just det, så är det, men det är smällar man får ta när man vågar sig på att vara med.
Men, mina kära vänner ..,. om det är någorlunda ljust när pv kommer hem från jobbet ikväll, då blir det dragning nästan bums.
Annars får jag nog höra med herr NP i Halmstad om vi kan ta det i morgon på dagen?
Nu vet ni.
Håll ut!
Tack för ett gott morgonskratt! Hur många Kattisar fick du leta dig igenom?
SvaraRaderaDet är nog så att vi deltagare gillar underliga lotterier :-)
Turtlan: det var många kattisar må du tro, mer än femtio, tror jag ,-)
SvaraRaderaOch nog är det ju tur att lotteriet har så snälla och rara deltagare!
Och uthålliga.
Underbart!
SvaraRadera