Det var i söndags som jag tog bilen och susade söderut, mot Skåneland.
Första stopp blev underbara (här kom det första "underbara") Antikkulan som jag troget följer på Instagram. Som vanligt körde jag fel och tog av en avfart för tidigt ..., men kom rätt snabbt rätt ändå.
På innergården stod familjens dotter Nicolina och sålde kaffe, läsk och nybakade bullar och glass förstås. Vilken rar tös!
Några fynd?
Jodå, en härlig tavla, ni vet, en sån här där en skyddsängel går bakom några småttingar och bevarar dem från allehanda faror.
Så det gjorde jag, åkte dit!
Och se, där stod Nicolinas mamma Terese; det är ju hon som tar bilderna till familjens instagramkonto och där figurerar nästan alltid en liten apa eller två!
Så här, till exempel!
Och gissa, om där var billigt!
I en jättestor låda låg allehanda olika bestick - det här är vad jag köpte och som ska putsas upp! Smågafflarna och smörknivarna, såna hade vi i mitt barndomshem och jag älskar såna här skedar att soppa med; skedar som är avlånga, inte runda.
Böcker i miljoner fanns det också och dom nästan g a v s bort!
Ett litet häfte med texten "Amerikabrev 1885 - 1888 från Johannes, Carl och Emma Bengtsson, Norra Varalöv 7, Strövelstorg, blev ett guldfynd!
Såååå intressant att ta del av dom här syskonens brevväxling med sina föräldrar .., och det berättas om hur man sakta men säkert börjar förstå det nya språket och hur skönt det är att slippa "presterskapets förmynderi" hemma i Sverige.
En annan bok - stor och prålig - bär titeln "Norrlänningar i Stockholm" och på ett av bladen i början finns den här bilden av Gustaf Adolf och Sibylla, kungens föräldrar alltså.
Om breven från emigranterna i Amerika berättar om arbeten på majsfälten, om ont om pengar och om en tämligen hård tillvaro ( i alla fall i början), så är det precis tvärtom när det gäller norrlänningarna som flyttade till Stockholm!
Till "Norrland" hörde då Gästrikland (som jag definitivt inte räknar till Norrland!), jo, där var många från Gävle som flyttat en bit söderut.
Och inte var det drängar som flyttade .., i alla fall var dom nog inget att skriva om!
Ett enda bekant efternamn hittar jag .., en Logardt från Skellefteå.
Ännu ett fynd!
Min mamma berättade ofta en morbror eller farbror som brukade vara lite begiven på starka drycker - men som var så innerligt snäll - och han brukade läsa just den här boken för mamma och hennes storasyster och enligt mamma var det hur spännande som helst!
Just den här upplagan trycktes 1922 i Helsingborg och någon som heter eller hette Thomas Länne fick boken den 26:e april, årtalet finns inte med.
Kanske var bokens ägare den här stilige mannen?
De allra vackraste assietter hittade jag också! (I mitt nästa liv kan jag bli assiett-grossist!)
Visst är den fin!
"Siv" heter den och kommer från Gustavsbergs porslinsfabrik.
Åååå, den blir fin att äta tårta på!
Garagedörren hos min storasyster.
Hos henne råder ordning och reda.
Övernattade (tillsammans med harry) hos min syster, på landet utanför Hörby.
Huset delas med min systerdotter och tomten är enorm, men där är så lummigt och fint!
Bästa kamrater är Tara och Harry och Tara är den mjukaste, goaste och mest försiktiga dalmatiner jag har träffat! Bara sååå fin!
I vanliga fall brukar min syster bjuda på kaffe i näverkoppar med glas som innandöme - gjorda av min morbror Jim i Dikanäs nån gång på 60-talet - och jag tycker aldrig att kaffe blir gott när det serveras i glas. Inte i mörka koppar heller.
Nu hälldes Gevalias kokkaffe (obs. kok!) upp i dom här vackra vita kopparna!
Härligt gott blev det!
Alldeles mitt emot min systers hus finns flera hästhagar och där mötte vi hästen Harry.
Det visade sig vara en nyfiken krabat!
En försenad julklapp fick jag också .., och systerdottern fick sin 50-årspresent; ett presentkort från Klippans yllefabrik. (Hela deras sortiment finns i länken).
Systersdottern fyllde för övrigt år i januari.
Ja, det där med att fira på rätt datum, är vi uppenbarligen inte så noga med.
450 ml |
Inne i ljuvliga yllefabriken besökte jag "damrummet" och där, vid tvättfatet, stod en sån tvålförpackning som bilden visar.
Så jag tog en dutt av tvålen och tvättade händerna och gick sedan till bilen.
Väl där häpnade jag: så otroligt mjuka händerna blev!!
T v e k a d e några sekunder och vände sedan åter till butiken och köpte en sån här flaska som inte är direkt billig, 245:-, men oj, så mjukgörande!
J u s t när man tvättat händerna känns det som om dom blir klibbiga, men bara några minuter senare blir det såååå mjukt och lent!
Tvålen tillverkas tydligen i Varberg och här kan man beställa varor därifrån till lägre pris än i t.ex Klippan, men det visste inte jag då.
Nu vet jag.
Obs! (I en kommentar tipsar Rexxie om en kollega som slagit sig loss och nu tillverkar naturvårdsprodukter. Här är en länk till den sidan!)
Måndagmorgon blev det tidig uppstigning och vid åttatiden skjutsade jag min storasyster till en ögonklinik i Lund, där hon skulle opereras för starr.
Hög medelålder i det vackra väntrummet och alla hade typiska 40 - och 50-talsnamn .., det var Birgitta, Margaretha, Ove, Kjell-Åke, Ulla och så min syster Rigmor.
Allt som allt tog besöket inte mer än dryga timmen och sen skjutsade jag hem syrran .., vi drack kaffe på altanen och jag såg att hon var lite trött och dimmig i ögat var hon ju också.
En låååång varm kram blev det innan jag tog harry med mig och körde hemåt.
Åååå, så trött jag var när vi kom hem!
Har ni somnat?
Ja, ja .., jag har egentligen mycket mer att berätta, men nu ska jag ta mig kaffe och i morgon bär det av till Skåne igen, nu till Hässleholm och doktor Sören Toksvig Larsen som satte kniven i mitt knä!
Att låta någon som heter TOKsvig sätta kniven i mig, vet jag inte.... Näe! ;-)
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaBert Bodin: han lär vara en av Europas främste ortopedkirurger, men jag kan trösta dig (och mig) med att även Ibrahim Abdul ameer var med vid operationen. När jag googlar på den sistnämnde står det att han är civilingenjör från Irak. Då blir det nog bra.
SvaraRaderaJo. Då är jag helt lugn. Ingenjörer är bra när det gäller "byggnadskonstruktion".
Radera:-)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaMåste slå ett litet slag för Bonstorp Naturprodukter! En kollega till mig som slog sig loss och flyttade ut på en gård på landet och började med egentillverkning.
SvaraRaderahttp://bonstorpnaturprodukter.com/
Rexxie: jag lade in den som en länk i texten!
SvaraRaderaSomnat?! Det här är ju bästa sortens förmiddagslektyr när lite sover och man egentligen borde passa på att göra annat ;)
SvaraRaderaDet låter som toppentripp! Jag älskar att sätta mig i bilen och ge mig ut på små halvspontana turer. Som små äventyr... Och det där instagramkontot ska jag bums gå in och kika på.
Jag ska läsa noga strax, men bara helt snabbt nu innan jag glömmer det. Apropå amerikabrev
SvaraRaderaOm du hälsar på din randiga syster före den 12 augusti eller av andra skäl har vägarna förbi Hörby så finns utställningen Hanna som blev kvar där.
http://www.horby.se/bibliotekochkultur/horbymuseum/seochgora/aktuellt/Sidor/default.aspx
Den berättar historien om Hanna som blev kvar när mannen emigrerade, och som aldrig kunde ansluta sig till honom. En riktig historia, Hanna var från Linderöd nordost om Hörby, och uställningen kom till när hennes arvingar hörde av sig till museet med samlingen av ägodelar och brev.
Jag har inte sett den men den senaste tillfälliga utställningen jag såg där var väldigt välgjord och intressant.
Mer här
http://www.skd.se/2017/03/08/gladjestunder-nar-breven-kom/
mossfolk: det är tur att någon är mammaledig och har tid och ork att läsa ,-)
SvaraRaderaannannan: tack!! Det ska jag verkligen kolla upp. Jag ska till Hässleholm redan i morgon, men då kanske jag inte hinner - men nog ska vi besöka den randiga innan den 12:e augusti -!