Elisabet

Efteråt ...

Torsdag blir ovanligt lång dag på jobbet - från halv åtta till tre -.
Vaknar fem, tar harry på promenad en timme senare så får pv sova ut .., det är alldeles stjärnklart och eftersom här inte finns fler än två, tre gatlysen och många av sommarhusen är mörklagda, ja, det blir så vackert så det är inte sant! Och månen är verkligen som en skära .., en tunn, tunn skära och just det ska en av kunderna berätta om - vi är helt eniga - hon berättar om den där månen som var så fin nu på morgonen!

Jag har kassatjänst hela tiden och Annika har frukten och delvis också mejeriet.
Två stora burar med post kommer innan jag slutar och jag häpnar över hur enormt stora paketen är. Påminnelseavier skickas ut och paket som inte hämtats ska returneras till avsändaren.
Mellan varven fyller jag in kolonialvaror .., ja, sånt.

Mannen som ska bli butikschef (alltså inte ägare, utan mer som ledare för butiksarbetet) dyker upp nån halvtimme innan jag slutar. Det är mycket han ska "ta in". Det är inte många Hemköp som har kredithandel (hemtjänstpersonal handlar åt sina brukare) , släpvagnsuthyrning och spel och post, så det blir mycket att komma ihåg. Han ser snäll ut. Snäll och glad. Trettiofem år, eller möjligen trettiosju.

Kommer hem vid halv fyra.
Känner mig pigg, men blir sittande i loppisfåtöljen och tittar på "Gepardmannen" som visar sig vara en alldeles underbar dokumentär om ångermanlänningen Göran som ser som sin livsuppgift att rädda dom geparder som finns kvar i Namibia. Denne Göran som på knagglig engelska berättar för turister om hur han hjälper geparderna .., och samspelet mellan denne ångermanlänning och männen som hjälper honom, ja, det gör åtminstone mitt hjärta varmt.

Till middag blir det stektmakrill och pv:s hemlagade potatismos.
Inte en grönsak på tallriken.
Det glömde han nog.

Nåja, jag har köpt hem broccoli, kiwi, apelsiner och avocado idag och i kylen finns såväl morötter som palsternacka, så det får väl bli en bättre dag - rent näringsmässigt - i morgon.

Over and out!