... åker jag upp till Stockholm för att vara barnbarnsvakt från torsdag till söndag.
"Om du får önska middagar ... , vad vill du ha då ..?" frågar jag Kapten Lintott.
Åååå, vad han tänker och har sig.
"Plättar, kanske ...?" föreslår jag.
"Näää, inte plättar ..., men ..., ja, gärna pannkaker ...!" säger lintotten.
Jaha, ja.
Han menar just plättar, fast stora, såna som man gräddar på spisen.
Och så toast, det tycker han också om.
Och spaghetti med köttfärssås.
En av kvällarna ska vi se film.
Den här, till exempel.
Längtar jag?
Ååååå, hur mycket som helst!
7 kommentarer:
Tänk att ha fått så fina barn, syskonbarn och barnbarn. Det är ju helt otroligt! I helgen får jag låna Emma, hon ska visst rida Tarre har hon bestämt så det ska vi göra. Sen ska hon sova över fredag - lördag! Nästa gång blir det Emils tur.
Moster Anna: ja, och tänk att dom där barnen har Världens Bästa Moster, det är inte illa det.
Sist (tror jag ...) Emma var hos dig och hjälpte till med Taurus, kommenterade hon att hästens svans påminde om mormors hår ..-)
Tror jag att det var.
Haha.
Åh så roligt med barnbarn. Undrar när och om jag får några!
Eva: ja, det kan jag lova dig att det är, roligt, alltså!
Mer än så: det är UNDERBART!
Den där filmen är riktigt bra!
Här heter det också pannkakor, det verkar väldigt lokalt om det heter plättar eller pannkakor.
Men det spelar ju ingen roll vad det heter, det är ju ändå så gott!!
Sven: jag tycker sååå mycket om den filmen och tycker att alla spelade bra, men allra mest imponerad blev jag av Kjell B.
Ja, här heter det också pannkakor.
Men jag säger plättar.
Och småplättar om dom små som man gräddar sex och sex, tror jag.
Skicka en kommentar