torsdag 11 mars 2010

Varmt välkomna till vernissage!


Gunnar i V aplan har slunkit in lite sent och kommer med fyra tavlor.
Tavla 1.
Den med "två barn" är min favorit av dom jag ställer ut.
En oljemålning av en konstnär som bodde i grannbyn Trångsviken.
Nils Nilssons tavlor var lika färgstarka som Nilsson själv.
Han gjorde många offentliga målningar i Norge.


Tavla nr 2.
Den med "Hästpolo".
Annica Persson som ligger bakom detta alster är en kompis från mina unga år.
I dag håller hon på med keramikfigurer som är fantastiska.
Kolla in: http://www.drejeriet-keramik.se/annika/index.html
så får ni veta mer om Annica.


Tavla nr 3.
Den med "trädet i vinterskrud".
Min mor Anna har målat denna olja i sina unga år.
Jag gillar den verkligen.
Nu den 7:e maj fyller hon 95 år.
Här är en länk som är väl värd att se:
http://cikoriatva.blogspot.com/2009/06/anna-spelar-munspelspolska.html


Gunnars sista tavla.
Tavla nr 4.
Den med "gammalstugan i vaplan".
Det är konstnär "Catarina Uytenbogaardt" som i oljepastell tecknat "gammalstugan", det hus som jag är född och uppväxt i.
Men som sagt, det är den färgstarka Nils Nilssons tavla som är en av mina absoluta favoriter.


En av intendentens favoriter, målad av vännen Eva på Frösön.
Tavlan visar korsningen Mariagatan/Regementsgatan i Ystad.
Katten heter pElle.
Den cyklande madamen .., ja, ni får väl gissa vem det är.

Och tack snälla, rara, goa, underbara bloggvänner som så generöst har ställt upp med era favorittavlor!

Ni kan inte ana hur roligt detta har varit för mig!

Nu kan ni titta er omkring .., det hänger tavlor på flera väggar .., vid ett bord där borta i hörnet står pv och bjuder på champagne eller flädersaft .., Gunnar i Vaplan önskade snittar .., det blev pv:s gifflar i stället, men det går väl lika bra, ja, vi är ju bara så där halvkulturella av oss.

Hoppas att ni får trevligt! hälsar självaste indendenten.

Så långt det har varit möjligt, har jag försökt hitta länkar till era konstnärer, så där så vi får veta lite mera.

Såja.

Första tavlan tillhör släkten, närmare bestämt min kusin Barbro.


Barbro, kusin till intendenten:

Hej, här är mitt bidrag till vernissagen.
Det är en falsk Anders Zorn.
Kyrkrodd heter den och hänger i vardagsrummet i fjällstugan.
Tavlan är köpt på loppis i Bjästa 1997 för 150 kr.
Den sitter mitt emot min matplats i fjällstugans nybyggnadsdel och är en av mina favoriter.

Länk till underbar Zorntavla finns här ., hälsar intendenten.
Och här.



Anita:

De här favoriterna är inga målningar som finns i mitt hem tyvärr, utom den första av Amalia Lindgren som jag har som en inramad affisch.

Affischen köpte jag på en utställning för många år sedan på Nationalmuseet.
Utställningen hette " Våra bildminnen", om någon minns den.



Anita:
"Liten blomsterplockerska" och är målad av Kilian Zoll (1818-1860).
Jag såg originalmålningen på Norrköpings konstmuseum för många år sedan och tyckte så mycket om den.

Ett vykort är det enda jag har av den vackra målningen...


Kerstin Sjölund, f.d. skolsköterska hemma i Malå.
Uppvuxen i Motala.

Jag skriver och mer eller mindre tvingar henne att ta fram kameran.

Tack Kerstin!

Så här skriver hon:
Den här tavlan (här ovan) köpte vi för att flickan såg ut som vår Kristina när hon var liten.
Hon plockade ofta blommor och kom hem med.


Kerstin Sjölund: tavla nr 2.
Konstnär Lars Mattson.

Lars Mattsons tavlor, nr 2 och 3, köpte vi för
jag ville absolut ha timmerdrösen i Vindelälven och Carl Olof hästen.



Kerstin Sjölund, nr3.
Konstnär: Lars Mattson.

Jag gillade den handskurna ramen som en man från Vilhelmina gjort, men hästen ..., nja.
Nu gör jag det.
I alla fall köpte vi båda.
Pengar hade vi ju inte mycket utan vi tog dem på avbetalning.
Året var nog -67.



Bildtext:
"Vid den gröna oasen Aitelnas intill Vindelälven möts konstnären Lars Matson, Sorsele, och fjällbonden Seth Strömgren, Ammarnäs.
Seth är där för att se till sina ängar och Lars för att finna motiv för sin konst.
Fjällbonden och konstnären trivs med varandra."

Är man chef för en konsthall så är man.
Det här är bara ett litet inlägg, ty jag undrar jag på hur många väggar i norra norrlands inland och fjälltrakter det hänger tavlor av denne Lars Mattson?
Även hos oss, på Ringvägen 29, fanns en sådan.
Det var mamma som hade köpt den.
En rätt stor oljemålning av kvinna vid en ardennerhäst.
Jag minns att pappa tyckte att kvinnan påminde om min mormor Betty.


Kerstin Sjölund:
Trätavlan fick jag av Dorrit och Per Hajslund när de var uppe på Carl Olofs begravning.
Det är en bit av en golvplanka från en kvarn i Polen som en konstnär med blick för såna saker fyllt i.
Jag vet inte om madonnan syns ordentligt, men jag tog fotot taget utan minsta extraljus.
Välj vilken av tavlorna du vill.
De har ju en historia bakom som gör att jag aldrig flyttar på dem mer än för omtapetsering, om det nu ska bli någon gång, jag älskar tapeten i det rum de hänger också. Så det så!!!
(Elisabet säger: jag väljer alla fyra!)


Pensionatvärdens favorit eller en av dem:

På väggen i ett av pensionatets rum hänger
tre tavlor, alla med segelbåtsmotiv.
I köket finns
ytterligare två.
Det är inte
speciellt svårt att förstå att här bor en passionerad seglare.
Tavlan här ovanför är en reproduktion.
Konstnärens namn är Reinhold Ljunggren - uppvuxen i Ljungby - i Småland.
Båten heter Linnea.


Konsthallsintendenten själv:

Ajaj, jag hittar ännu fler pärlor som jag tycker såå mycket om!
Uppe i pensionatets hall, där, i skumrasket (!), hänger den här tavlan.
Ååå, så jag tycker om den!


Här är en närbild.
En sak inser jag tydligt: det är det där vardagliga jag tycker om.
Konstnärens namn är Lennart Glemme.
Tavlan är gjord 1981.
Och från och med idag ska tavlan få en bättre plats.


Kerstin:

Jag har funderat länge på vilken av mina älsklingstavlor jag ska skicka till din utställning, har så många favoriter, men det blir ändå den jag just nu sitter och tittar på.
"Hemmalängtan", målad av min vän Ulla Holmstrand.

Älskar den eftersom den förmedlar lugn trygghet till mig och det jag strävar efter.
Åtminstone just nu.


Ingela.

Batiktavlan köptes på Sri Lanka när Ingelas första barn, hämtades.
Det är nu 24 år sedan.
"Jag och en annan blivande mamma tog en taxi och reste längs den hysteriskt trafikerade Galle Road söderut.
Jag tror till och med att vi åkte tuktuk dit, men tog en riktig bil hem med våra nya konstverk och i mitt fall en morgonrock.


Ingela:

Tavlan med lunnefåglarna är en akvarell av
Dag Peterson.
Denne Dag Peterson är en av Sveriges mest omtyckta konstnärer som ofta målar djur och fågla
r.


Elisabet:

Också en älsklingstavla - som är en affisch -.
Inköpt på ÖSKG:s konstrunda någon gång på 90-talet.
Texten WEDMAN är lika viktig för mig.
Jag tycker oerhört mycket om en blandning av text och bild.
Konstnären heter Christer Wedman.


Elisabet:

Närbild av tavlan som heter "Adjö" och sätter igång min fantasi.

På den här bilden förlorar mannen lite av sin kraft.
Jfr med den övre.
Mannen blir smalare.
På den övre bilden anar man kanske lite ryggont?
Det beror nog på bildvinkeln.
Och vem ska mannen ta adjö av ...?


Eva:

Den här tavlan har kommit att betyda mycket för mig och hänger alltid ovanför min säng.
Den ger mig en slags tröst och en vila.
Någon vakar över mig.



Amber:

Den heter "Hus med rött tak" och är fullständigt vansinnig.
Jag blir självskrattande av att se på den.
Den har jag bakom ryggen när jag sitter vid matbordet, sonen tittar på den varje dag.
Exmaken kallade den en gång för en psykedelisk spya – det gjorde han aldrig om!


Amber:

Konstnären sade på bredaste skånska att ”Den heter Di små djuren”.

Samuel som redan då var en ordentlig ung man sa genast att det var fel, för på baksidan stod det Hundarna.
Jag föredrar det skånska "Di små djuren".


Elisabet:

Tavlan, t.h. är målad av Leina, hemifrångranne och den finaste av vänner.
När jag ligger på soffan Ektorp och tittar på den, känner jag doften från sälgen vid sjön.
Jag blir åtta år och tio år, jag blir femton år och femtiosex.
Allt i ett.
Dofterna från sjön landar i en etta i Ystad och i ett gult hus på en kulle.


Leina:

Det är hon själv som har målat barnen, Bill & Belinda.



Jom:


Men en konstnär i staden Hoi An i Vietnam hade en alldeles egen stil och jag köpte denna lilla målning av honom. Den stoppades in i ett plaströr, och jag skickade iväg rullen tillsammans med kläder och annat i ett paket som skulle sändas landvägen till Sverige, medan jag fortsatte min resa till de norra delarna av landet..



Christina:


Min absoluta favorit är den övre tavlan som är en torrnål av Henrik Krogh.
Bladet heter "Kurragömma".



Karin, gift med mina barns pappa:


Så skickar jag min favorit, Lapporten av Greta Wennberg.
Jag har bestigit den högra toppen, ett äventyr i sig.



Elisabet:


Tavlan som grannarna kom med när det var flyttdags.
Den som fick mig att gråta så hejdlöst.
Sorg över att lämna något som varit beständigt.
Och en slags orolig förväntan över det som väntade.
Hullerombullerlivet.




Marianne Rindå:


Den blå tavlan, den är min favorit.
Den har en lekkamrat till mig, när jag var liten, målat.
Hon heter Synnöve Lambertz och bor i Österskär.




Margareta:


Den här är målad av min makes moster, Hertha Linders.
Hon bodde ett tag i Umeå på den tid då man fortfarande flottade timmer på älvarna.
Hon har berättat om hur hon stod på bron över älven och målade - i viss mån störd av nyfikna förbipasserande gående -.


Margareta:


Konstnären heter Sándor Vincefi.
Vi var kollegor på Vretskolan i Skogås där han var bildlärare.
Jag har aldrig mött en kollega som fått fram så entusiastiska elever!



Monet:

Hennes egen Philip von Schantz-tavla.
Notera fönstret som speglar sig i glaset ..., hälsar bloggmadamen.



Cecilia N:


Jag tror det var känslan som jag hade när jag var ute hemomkring när jag växte upp som slog an något där.


Cecilia N:

Den med flickan som plockar blommor kommer från min mans mormors föräldrahem i Kiruna.
Jag tycke
r så mycket om den.


Leina:

För tjugotre år sedan fångades det här ögonblicket.
Leina var vår närmaste granne och det var bloggmadamen som tog bilden.
Men
Leina, hon målade den.
Titta,
så vacker vänsterhand hon har!


Intendenten igen:

Nu har jag kastat alla hämningar och tar med flera tavlor!
Det här är mitt livs
enda inköpta oljemålning.
Jag upptäckte den på bankkontoret i Tibble - Kungsängen - troligen 1976.
Banken hade en då liten utställning och där stod jag och tittade på sommarblommorna och föll pladask!
Kvinnan som målade detta vackra hette Manni och var finska.
Jag tror att jag betalade 200 kronor för den.
Och
tänk, jag tycker precis lika mycket om den idag!


Barbro:

Denna tavla kommer från makens barndomshem,tycker den är härlig.
(Det tycker f.ö. intendenten också, som blir glad av den!)



Ingalill:


Tavla målad av Anna-Stina Ehrenfeldt 1999, inköpt på konstrunda i Skåne hos konstnärinnan..

Konstnären hade atelje i Heinge skola norr om Ystad.



Ingalill:

Den här tavlan föreställer skeppet Lekna av Halmstad, målat 1914.
På det skeppet var min morfar, Karl Julius Johansson, kapten.

Senare, 1917, var han kapten på briggen Emil av Uddevalla.
Den båten försvann med kapten och besättning i Engelska kanalen träffad av en mina.
Min mormor boende i Halmstad blev då änka med två döttrar, 6 år (min mor) och 3 år.


Kerstin:


Här kommer min favorittavla.
Konstnären heter Annika
Svenbro.
Jag älskar den för att den är så enkel och sinnlig.



Lena:

Den här tavlan av Lennart Jirlow köpte jag för fyra år sen när jag varit singel ett tag.
Den fick representera drömmen om min framtid.
Där jag skulle sitta vid trädgårdsbordet i bersån med en jordnära man i rutig skjorta.
Som ett litet näpet och nöjt sällskap. Och en trogen hund vid fötterna.



Eva:

Den här tavlan målade jag strax innan vi sålde vår gård och flyttade därifrån.
Jag gjorde en dyr inramning till den, för jag kände att tavlan skulle bli en viktig del av vårat nya hem
Och som den kan glädja!
Den beskriver en vacker sommardag på vår gård.
Mitt lilla bageri är öppet och det är liv och rörelse överallt.
Kalkonerna har, som vanligt, smitit och kommer gående över gårdsplanen.


Annas mamma:

Tavlan köpte jag på en utflykt hos konstnären själv.
Han spelade dragspel och sjöng för mig och jag hade en axelbandslös ljusblå klänning och midjelångt hår både minns jag och har foto från det.



Bloggblad:


Den med ansiktet - taget från sidan pga speglingar i glaset - är ingen Picasso.
Den är gjord av en 10-årig pojke i en klass där jag var lärarkanditat.
Jag frågade om
jag fick den ... och det fick jag.



Bloggblad:

Tavlan med allén i snön är den första tavla jag minns.
Som barn funderade jag på vad som fanns bakom där i snön ... och vem KVADMAN var.
Det tog många år innan jag såg punkten.
K. Vadman.

14 kommentarer:

leina sa...

Tack för en fantastisk konstrunda... Kanske en idé att ta upp med mina elever.... Att de skall ta en bild på sin favoritbild....

Cecilia N sa...

Mm, goda gifflar! Men du Pv, varför står du på bordet?

Tack för en trevlig utställning!
Lars Matsons son Lligo har jag haft som kursare några år. Han blev nog aldrig lärare, men sålde datorer med tillhörande kurser till skolor. Och så målar han förstås!

gunnar i vaplan sa...

Hej, jag har nyss kommit inramlandes men en bunt tavlor under armen. Har du tid och lust så kan du hänga upp nån av dom om det finns plats.
Jäsiken vilken fin utställning du har fixat till.
Härlig idé...

Anonym sa...

PS!
Goda gifflar...!

/gunnar i vaplan/

Annas mamma sa...

Vilket trevligt och intressant v ernissage! Fick nöja mig med kaffe och kanelbulle men det känns hur bra som helst när jag sett allt detta. Tack Elisabet, gillar värdens båtmotiv väldigt mycket!

Monet sa...

Underbar utställning och trevlig virtuell vernissage. Vilken otroligt rolig idé och som vanligt är jag full av beundran över din kreativitet och förmåga att leva "det stora livet i det lilla".
Tack Elisabet.

Anonym sa...

Vilken trevlig idé. Och tänk vad det finns mycket fint i våra hem runtom i Sverige.
Tack Elisabet
Fru Grå

Evas blogg sa...

Tack för en trevlig vernissagestund! Så många vackra målningar och fina texter därtill. Och tack PV för goda gifflar. Och framförallt: Tack Elisabet för ett mycket fint initiativ av dig.

Kerstin sa...

Oj, jag kom visst sent. Champagnen slut, det får bli lite rött istället! Vilka fina tavlor. Alla gav upphov till olika tankar och det är väl det konst ska göra?
Haft en fin kväll på Källan med qigong i 35'vatten, LCHF tallrik och kaffe innan hemresan och så direkt in på datorn. Vilken höjdarkväll!

Elisabet sa...

Till er alla: TACK som tittade in och TACK som bidrog med alster!

Sååå jag grunnade på vad du menade Cecilia .-)
Nu förstår jag. Jag hade väl tänkt skriva "på ett bord där borta finns bubbel ..." eller nåt sånt .-)

Sven sa...

Vilken häftig utställning! Underbart att se alla tavlor, och se hur olika smaken är när det gäller konst.

Fantastiskt att du kunnat genomföra den här utställningen Elisabet!

Tack!

Tomas Jonsson sa...

Har egentligen inte en aning, men kände direkt likheten mellan din Linnéa och skonerten Linnéa från Gamleby.

smulan sa...

Tack Elisabet för en underbar konstutställning! Jag har tittat på den flera gånger och njutit av alla vackra konstverk.

Jag hoppas snart på en vårvernissage!

Dubbelörn sa...

Har först nu hunnit kika på din konstrunda. Helt underbar! Vilken kreativitet :).

Älskar att läsa historien bakom tavlan. Det säger både mer om tavlan o personen som visar den.

Ska nog haka på vid nästa vernissagetillfälle :)