anna-karin, hunden frida och bloggmadamen i rosa kjol
Lördag mitt på dagen.
ag sitter nere på stranden och läser en deckare.
Solstrålevärme mot kinden.
Strandråg bakom ryggen.
Då ringer mobiltelefonen .., å, det är vännen Anna-Karin som har kommit körande från Halmstad och nu har hon parkerat bilden vid pensionatet och undrar var jag är?
"Men jag sitter här nere vid vattnet .., följ spången bara .., rakt fram .., då hittar du!" säger jag.
Efter en liten stund ser jag dem komma promenerande.
Rakt ner mot ett glittrigt hav.
6 kommentarer:
Ändå så "badade" det barn i Särdal i förrgår. Jag hade inte ens en tanke på att doppa tårna.
Precis som jag satt och tänkte, varför släpper hon inte hunden, så gör hon det :) Och så roligt den har! Vilken underbar liten filmsnutt på en levnadsglad och vattenälskande hund!
Du fick några stänk på linsen också noterade jag, när vovven ruskade på sig som blöta vovvar ha för vana ;)
När till och med en Golden Retriver, för det är det väl? kliver upp hur havet efter ett kort pass - då är det för kallt!
I Sverige vete katten om man faktiskt får släppa hundar på stranden. Här i Frankrike är de lika lössläppta som människorna. Utom på vissa badstränder men då står det tydligt skyltat.
Vet inte om jag tycker att det är helt OK att bland barn och hundar vid sommarstränder dock?
Barfota i sanden i april. Vilken lycka!
Och att gå där med en Golden måste också vara lycka!
Whiii, tjoho, vilken lycklig hund!
Alldeles underbart ser det ut (om än vääääldigt kallt att gå ut i vattnet)
Skicka en kommentar