Efter besöket hos Kjell och Gerd, kör vi vidare mot Kalvträsk.
Kalvträsk.
Där växte min pappa upp.
Senast jag var där var på min farbrors begravning .., nu har åren susat iväg och jag är femtiofem år och ska leta efter min pappas fotspår.
"Vänta! Där är nog huset som pappa växte upp i, ja, innan hans pappa och mamma dog!" hojtar jag till pv och vi backar tillbaka och tittar på det gula huset och på lagården och det ser tomt ut och alldeles säker på min sak är jag inte, men jag t r o r att det är så.
Karins hand.
I lokalen övas det för fullt inför en lokalrevy.
Vi åker vidare .., upptäcker Kalvträsk Museum och stannar till.
Dörren till själva muséet är låst, men en rar kvinna säger att det nog ska gå att ordna så att vi kan få se och förresten .,. har jag någon anknytning till Kalvträsk?
Jag säger att jag är dotter till Ivar Nilsson och då bara gapar kvinnan som har bruna ögon och ett så varmt leende.
"Ivars dotter! Men du .., då är vi ju släkt .., min pappa hette Harry Nilsson och var kusin med din pappa och hans syskon, ja, men dom växte ju upp tillsammans hos deras farbror och faster som båda var barnlösa och delade bostad ..!" säger kvinnan som visar sig heta Karin.
Hennes pappa och min pappa var alltså kusiner.
I rummet som är som själva utställningslokalen, finns allt möjligt samlat om Kalvträsk.
Där är pärmar med idrottsresultat och två bilder på min friidrottande pappa som står tillsammans med andra unga män med efternamn som klingar så bekant för mig .., namn som jag har hört talas om när pappa livfullt berättade om äventyr i sin ungdom.
Och där finns nästan en hel vägg med urklipp som handlar om min pappas storebror Erland, han som byggde sig ett eget flygplan och det flygplanet blev vida känt över världen, ja, fabrikörer från såväl USA som Canada hörde av sig och ville starta serietillverkning av just det planet.
Jag frågar om huset som vi körde förbi ., är det möjligen ..?
"Jo, visst är det det!" säger Karin, men berättar också att när pappa och hans syskon och hennes pappa Harry blev föräldralösa, flyttade dom alla till fastern och farbroderns hus som fanns nära kyrkan, ja, det är för övrigt på den tomten som hennes hus står nu.
Så vi åker tillbaka till det gula huset.
Där är tomt och tyst .., jag kikar in genom köksfönstret och ser en öppnad kylskåpsdörr .. kanske är det bara ett sommarhus numera?
Och jag går runt lagården och tittar .., och jag tar bilder och plockar vildblommor som ska sättas på farmor och farfars grav, om vi hittar den.
Farmor och farmor som båda dog i 40-årsåldern.
Känslorna tumlar runt inom mig.Nu, när jag går runt lagården där pappa har sprungit som barn .., kommer jag ihåg alla historier han berättade .., ja, som då när han skulle ta hem korna från skogen och upptäckte en stövare som jagade en liten ekorre och hur pappa alldeles glömde bort korna och fick omåttligt med stryk när han kom hem .., och aldrig att pappa kunde förstå hur hans egen far kunde bli så arg för något sådant?
Sånt, tänker jag på.
På kyrkogården hittar jag inte gravstenen, utan sätter blommorna i en grön strutformad plastvas på farbror Erlands grav.
Det går det med.
Och sedan åker vi vidare.
Vi ser en älgkalv på ett hygge .., vi badar i Villvattnet och småpratar med två pojkar i elvaårsåldern som försöker fånga fiskyngel.
När pv med samma håv fångar en fisk i första försöket, utbrister en av pojkarna: "men han är ju en GUD!!"
Vi badar .., dricker medhavt kaffe och säger att detta är livet på en pinne.
Och så åker vi vidare och landar vi hos Olle och Ingrid, båda två journalister på hemtidningen.
Dom bor utanför Skellefteå, alldeles vid älven.
Inger bjuder på en himmelsk fisksoppa och ett lika himmelskt grekiskt bröd och vi sitter på deras balkong med Skellefteälven tvärs över vägen .., vi badar i älven och pv springer en runda och senare på kvällen kommer hemifrån-agnetha, som numera bor i Skellefteå, tillsammans med sin dotter Emelie och vi går ett hundratal bort till Båtcaféet och sitter och pratar bort nån timme.
Agnethas hand.
Hon är Tvilling och storasyster och arbetar som läkarsekretare.
Höger tumme upp.
I Malå var hon nog en av mina allra bästa vänner.
Hon var gift med Jonny och gifte om sig med Johnny.
Jag var gift med Tommy och träffade Tommy.
Och sedan Thomas. som blev till pv.
Emelie är dotter till Agnetha .., hon är Stenbock och har vackra bruna ögon.
2 kommentarer:
Ett sånt fantastiskt äventyr du är ute på! Himmelskt!
Hedgren: ja, jag förmodar att det här blir Mitt Livs Resa.
Jag förstår inte hur det skulle kunna upprepas .., för det är så många känslor med .., besöket hos morbror Olaf i Dikanäs ..och nu igår, i Kalvträsk.
Det är helt underbart. (nytt ord för i år ,-)
Skicka en kommentar