Sedan mer än ett år tillbaka har jag tillbringat varannan helg i landet Halland.
Eller rättare sagt så här: i tre års tid har jag rest varannan helg till Helsingborg och i snart ett och ett halvt års tid, till landet Halland.
Då har det, såklart, blivit lite si och så med mitt eget boende.
Ingen riktig ordning.
Men nu ska jag vara här i Ystad i minst fem veckor på raken och då blir det genast annorlunda.
Så jag cyklar till Stortorget och köper en vacker rosa Pelargonia och några blå Petunior och det ser inte ut som på bilden, men nästan.
Ännu en kruka ska få komma på plats .., då blir det tre.
Och några vackra stenar och en pinne från stranden.
Och tänka sig .., att där pilen pekar .., där upptäcker jag att Madame Stockros har tittat upp från sandiga jorden!
På två ställen, till och med!!
"Så fiiint! Det ser ut som vid Medelhavet!" säger en stockholmskvinna som passerar här utanför, just som jag vattnar blommorna.
Och så står vi där och surrar en stund.
Mmm.
Det känns bra.
7 kommentarer:
Känner igen mig, under terminerna bor vi var annan vecka i mitt hus och var annan vecka i mannens lägenhet (som ligger i staden vi jobbar) och det "pyntande" som inte blir gjort måndag eller tisdag uteblir helt (och allt för ofta...)
Nu bor vi på landet och nu fixar vi med blommor och krukor...
pralinen: ja, det känns skönt.
Det blir hattigt att inte veta var man hör hemma.
Och nu vet jag.
Fem veckor framåt är detta Mitt Hem.
Jag har dammsugit också.
HURRA!!! De tog sig, och även om du inte kommer att bo där i all evighet så finns det för alltid ett minne av dig där.
För Stockrosor, de försvinner inte så lätt :)
Men så roligt att Stockrosorna kommer upp!! Hoppas din lediga dag är till belåtenhet!
lindalotta och eva: dom är bara kanske 4 - 5 cm just nu .. men verkar ta sig bra ..-)
Sicken lycka!
Undrar om du inte borde vara i (landet) Halland egentligen. Ditt hjärta bor där. även om något konstigt händer så hjärtat vill flytta måste du faktiskt ha prövat den lösningen för att må bra. Man kan alltid flytta t ex tillbaka i någon mening igen - om du känner dig orolig.
KRAM!
Margaretha: just nu ligger jag på soffan och gråter och längtar efter min mamma.
jag är femtiofemochetthalvtår.
Å, vad jag ångrar att hon blev kremerad!
Och ja, jag vet det där om landet Halland.
Jag tvekade i tre år att flytta till Helsingborg.
Jag vet.
Skicka en kommentar