Ligger vaken hur länge som helst under natten ..., lyssnar på nattprat i P4 .., somnar till slut .., drömmer att jag arbetar inom vården, men arbetskamraterna är dom från Ica i Ystad och plötsligt står jag i kassan .., allt är hullerombuller.
Vaknar till disig morgon.
pv åker för att hämta spillvirke (att elda med) från en container här i närheten.
Själv slänger på mig kappan - bara den vita särken under - och på med sandalerna, kameran i kappfickan .., sen raka spåret till havet.
Inte en människa syns till!
Och luften är comfortmjuk och helt underbar och jag tänker på alla gånger jag som barn gick ner till stranden och satte mig på sommarstugeräcket (stugan tillhörde Marklunds, men pappa lyckades köpa den för att komma åt stranden ..) och så satt jag där och tittade ut över sjön och hörde rasslet från asparna i backen.
E x a k t den känslan kommer seglande till mig den här morgonen.
6 kommentarer:
Bilden är klickbar, bara så ni vet ...
Men herre gud vilken skön känsla det måste vara att kunna gå ner till havet, bara så där.
Vad milt det är just nu! Snart måste ta på dig stickesockar i sandalerna :)
Visst är det härligt med årstider?
Tänk dig att bo på en sydligare breddgrad där det är sommar året runt - nä, de skulle inte jag klara av i alla fall...
Håller med Gunnar att våra årstider är så värdefulla trots kommande mörker.
Jag har också funderat på om man skulle bli lite blasé om det var sol året om?
Om man skulle bli trött på värme?
Men visst.... Jag förkortar gärna vintern med ett par veckor med att åka till sol & värme.
Härliga bilder Elisabet!
Magnifika!
Turtlan
Mian, Gunnar och Turtlan: ja, det är gudomligt att kunna slänga på sig kappan och gå ner till havet.
Jag filmade också, det glömde jag.
Stod länge och lyssnade till sjöfåglarna - men såg dem aldrig -.
u n d e r b a r t!
Sanslöst vackert!!
Skicka en kommentar