På eftermiddagen går vi ner till havet.
Harry får lulla på i egen takt och springer, skuttar och nooooosar mest hela tiden.
Å, se där är människor som kommer promenerande!
Och där är en brun-vithund som matte säger är en springer spaniel!
Och vid vattnet syns och hörs fiskmåsar och i sanden ligger ett ilandflutet rep som man kan bita i och kasta och slänga med!
Ja, för en tio veckor ung hund är hela tillvaron ett enda stort äventyr.
Vi sätter oss i slänten och bara njuter .., luften är comfortmjuk och ljummen.
Harry är glad och sprittig och vet, att i husses byxficka finns godis.
Efteråt somnar han på pv:s mage.
I en solstol ligger pElle och vilar sig och sigge nilsson vägrar komma in från altanen.
Och i postlådan hittar jag ett brev med följande innehåll ...
På baksidan av kortet finns en bild av smultron på ett strå.
Ååå, du underbart rara SolBritt från Ystad!
T a c k!
(Och så rätt du har ...!)
5 kommentarer:
En hund på magen är nog inte helt fel en regnig och kall sommardag.
Harry ser ypperlig ut i sin nuvarande storlek :)
LindaLotta: han kommer nog att se ypperlig ut sen också ,-)
Så mysigt att sova på hussens mage :)
Och det var inte dåligt att få ett sommarminneskort neddimpandes i brevlådan. Så gulligt av SolBritt!
mossfolk: ja, det är mysigt må du tro ...., och vilket rim på kortet, så perfekt fångat!
Men åh! En sovande hund på magen låter ju helt underbart! Och vilket underbart sommarkort. Sånt blir man glad av!
Skicka en kommentar