Kommer till affären och det som skulle vara gjort på förmiddagen, är inte gjort.
I nittio minuter arbetar jag det snabbaste jag kan .., varvar kassa två med att fylla in tre vagnar från mejeriet och det är så underbart skönt när allt är på plats och jag får veta att ordinarie mejeriansvarig är sjuk och kan jag möjligen arbeta i morgon på min lediga dag och ja, det är mejeri och bröd och beställa varor från Dagab till på fredag; nåt jag inte har gjort sedan den där våldsamt stressiga sommaren 2013.
Jag säger att det nog ordnar sig, bara jag får ändra tiden hos Folktandvården och det går bra.
Sen är det full fart igen. Tidningarna kommer, men dom tar duktiga Louise hand om, allt medan jag gör annat som måste hinnas med och så varvar vi arbetsuppgifter den sista timmen och det känns bra.
Och ja, jag fattar inte hur den här situationen ska lösas?
Det gör väl å andra sidan ingen annan heller och det måste hur som helst vara svårt för politiker att veta precis vad som är rätt? Ska bostäder upplåtas åt alla människor som kommer hit från Rumänien eller andra fattiga länder? Ska hemlösa från vårt land också få bostäder på samma villkor? Vem står för försörjningen? Ska alla dessa som inte har bostad gå före andra bostadssökande i eventuella köer?
Kommuner som redan nu har ont om pengar .., hur ska allt finansieras?
Ja, men det är så svårt så det är inte sant!
Sen hemåt.
Faller ihop i en hög, men bjuds på middag av pv.
Vi tittar på Veckans Brott och säger - unisont - att Leif GW Persson är helt underbar.
Pv blåser bubblor i sitt plaströr .., nelly och harry ligger nära-nära-varandra på soffan Ektorp.
Och i morgon ska jag upp i ottan och jag har ingen större lust, men tänker på lönen.
Bara gula-febern-vaccinet går på nästan femhundra kronor .., det är så man får tänka och allt går i Västerbotten brukade mamma säga, ja, det fungerar nog i Halland också.
Godnatt!
8 kommentarer:
Idag älskar jag dig extra mycket. <3
Nu bara MÅSTE jag kommentera ... tror du är den bästa charkavlösare som finns! Oavsett allt - har man ett hjärta, så har man!
Berit E
Ulrika, Berit E och Ruta Ett: men visst är det svårt det här! Jag tror verkligen inte på det här med tiggeri .., det finns, enligt mitt sätt att se det, inget gott alls med det, det blir ju ingen förändring som håller. Och att sitta rakt upp och ner hela dagarna, det måste ju dessutom vara förödande för kroppen! Men HUR får man nån ordning på det hela ..., det är det jag inte begriper? Här pratar vi också om bara EN enda tiggare, jag har ju sett bilder från större städer .., där är det hundratals! Oj, så svårt detta är.
Det är svårt och jag tycker att man får tillåta sig komplexa känslor inför det hela. Det ÄR ju svårt. Jag hade gjort som du i den situationen, där och då är det en hungrig människa, en bror.
Jag tror inte heller att en slant löser helheten, men jag tror däremot att den kan göra situationen för dagen aningen drägligare.
Och samtidigt, ur en rent egoistisk synvinkel, händer det att jag nästan blir irriterad, inte på människorna utan på situationen... Det där ständigt dåliga samvetet.
Det är svårt i Uppsala .Vid varje affär sitter dom.De flyttar mellan olika affärer.Jag ger inget🙈.Jag skänker pengar på många olika sätt men inte till tiggare,jag tror inte de hjälper dom ...men nåt måste ju göras åt detta.Jag får dåligt samvete men det får jag ta.Det land där de kommer ifrån måste lösa detta.
Instämmer till fullo. Stort dilemma och så svårt.
Märker hur jag avtrubbas och ser dem till slut inte. I Lund finns det tiggare precis överallt. Utanför sjukhusentréer, ofta två under varje P-automat, osv. En del parkområden har blivit äckliga toaletter. Man kan få böter om man kissar på offentlig plats. Eller om man inte tar upp bajs efter sin hund. Nu ligger det människobajshögar med diverse servetter från kända snabbmatställen itryckta överst.
Mycket sorgligt.
Till er alla: cruella, Babsan, bettankax och mossfolk: ja, det är gräsligt knepigt och för mig är det ju ändå betydligt enklare än för er .., vi har EN som sitter utanför den enda butiken .., utanför Ica Maxi sitter en .., i stan vet jag inte. Så den ende (ibland en kvinna)blir ju nästan en bekant.
Nu ger jag långt ifrån alltid ..., ja, det är svårt.
Skicka en kommentar